Bli en miljöhjälte - rädda maten från soptunnan och dela med dig av ditt klimatsmarta recept

Vecka 12, den 22-26 mars, är det Earth Week som i år har temat att dela med sig. Måltidsorganisationen kommer att anordna två roliga aktiviteter för kommunens skol- och förskoleelever.

Personalen i köken och eleverna i grundskolor och förskolor kommer att utmanas i en matsvinns challenge där vi vill motivera till att tillsammans jobba för att minska vårt matsvinn. Den andra aktiviteten är en recepttävling där alla elever i grundskola och gymnasium kommer att kunna skicka in sina favoritrecept som är bra för klimatet. Vinnande recept kommer att serveras på alla skolor och förskolor sista veckan på vårterminen.

Med dessa gemensamma aktiviteter vill vi öka delaktigheten för våra elever och ge ännu mer möjlighet till inflytande. Vi vill skapa extra motivation, samt öka kunskap och medvetenhet kring hur vi aktivt kan påverka matens belastning på miljö och klimat.

Matsvinns challenge

Från måndagen den 22 mars till fredagen den 26 mars vägs all mat som slängs i köken på Växjö kommuns förskolorna och grundskolor. Vi kallar maten som slängs för matsvinn. Maten som eleverna slänger, det som kallas för tallrikssvinn, kommer att vägas för sig, och den mat som köket slänger, som kallas för serveringssvinn, kommer också att vägas.

I matsalarna kommer det att finnas en affisch där det står hur mycket tallrikssvinn och hur mycket serveringssvinn som slängdes under en mätning som genomförts tidigare. Under Earth week kommer nya siffor att fyllas på dagligen. Målet är att minska matsvinnet så mycket som möjligt jämfört med hur mycket som slängdes under tidigare mätning.

När veckan är slut räknas alla dagar ihop. Sedan jämför vi de totala siffrorna med tidigare matsvinnsmätning på varje grundskola och förskola. Resultatet visar vilket matsvinn som har sjunkit procentuellt mest; serveringssvinnet från köket eller tallrikssvinnet från matsalen. Resultatet firas med en gemensam vinst som överenskommes vid matråd på varje förskola/skola.

Recepttävling

Temat för årets Earth week är att dela med sig. Vi vill då ge alla barn och ungdomar i Växjö kommuns grundskole- och gymnasieskolor chansen att dela med sig av sina favoritrecept som är bra för klimatet. Vinnande bidrag kommer att serveras alla elever och förskoleelever sista veckan på vårterminen.

Mejl skickas ut till alla elever med en direktlänk där formuläret finns tillgängligt. Sidan kan också nås via QR-kod som finns upptryckt på affischer i varje skolmatsal. På recepttävlingssidan kan man egistrera sitt recept, man kan beräkna hur mycket koldioxidutsläpp det leder till med hjälp utav en matkalkylator och skicka in sitt tävlingsbidrag. Olika spännande redskap beskrivs på sidan för hur man kan bli extra kreativ med att beskriva sitt recept visuellt.

Tävlingsbidrag kan skickas in från och med måndagen den 22 mars till och med onsdagen den 31 mars. En jury som består av personer som jobbar med matsedlarna på måltidsorganisationen på Växjö kommun kommer att utse vinnande recept som kommer att finnas på matsedeln sista veckan innan sommarlovet.

Bli kreativ med klimatsmart och hållbar mat

Hållbar mat är ett begrepp som innebär mycket mer än att maten ska vara bra för klimatet. Maten behöver såklart vara bra för klimatet och belasta miljön så lite som möjligt genom att bidra till låga koldioxidutsläpp. Då har man i åtanke hur mycket växthusgasutsläpp ett visst livsmedel leder till under produktion och transporter bland annat. Men maten behöver även vara socialt hållbar, det innebär till exempel att maten behöver vara näringsrik och bidra till god hälsa för oss människor och att produktionen utav livsmedel skall ske på ett ansvarsfullt sätt både för djur och för människor som producerar den.

När du ska komponera ditt receptbidrag kanske du redan har en favoriträtt du vill dela med dig av, men ta en liten tankeställare och fundera över; kan du skruva på receptet ytterligare för att göra rätten lite mer hållbar?

• För att skapa en maträtt som är näringsmässigt hållbar är den klassiska tallriksmodellen en bra utgångspunkt för en väl sammansatt måltid med kolhydrater, grönsaker och proteiner. Din maträtt behöver absolut inte vara upplagd på samma vis, men det är bra att tänka att måltiden består utav lika mycket grönsaker som pasta/ris/potatis eller andra kolhydratkällor så som olika gryner eller bulgur, och att den mindre delen på tallriken är den som tillför protein. Tips! När du använder matkalkylatorn för att beräkna ditt recept, lägg till extra grönsaker om du tänker dig att receptet ska kompletteras med grönsaker från skolans salladsbuffé.
  
• Proteinkällan är den som kan göra störst skillnad för hur stor klimatpåverkan ditt recept har. Genom att välja mer grönt och mindre kött leder det till mindre växthusgasutsläpp. Välj kött med omsorg, en svensk och ekologisk eller kravmärkt produkt ger lägre koldioxidutsläpp, använd gärna köttguiden på WWF.se för att se vilket kött som har minst negativ inverkan på klimatet. Inom Växjö kommun köps köttet från leverantörer som kan visa att djuren behandlats bra och nästintill allt kött som köps in är svenskt, fisken som serveras är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt. Växtbaserade proteinkällor är bl.a. olika typer av baljväxter så som bönor, ärter och linser. Kanske kan man t.ex. byta ut lite utav färsen i en köttfärssås till rivna morötter, selleri eller röda linser för att minska ner på köttet? Gott och mättande.
  
  
• Det är bra att välja ingredienser som odlas på nära håll. I Sverige har vi inte lika bra förutsättningar att odla vissa frukter och grönsaker som man har i varmare länder, därför importeras och transporteras många livsmedel långt. Men olika typer utav kål och rotfrukter har vi bättre förutsättningar för. Potatisen är ett sådant livsmedel, som vi odlar i stora mänger på nära håll i Sverige, likaså vete, havre och andra sädesslag. Matvete är t.ex. ett bra alternativ till ris, det är näringsrikt då det bl.a. innehåller fullkorn, samt är det närproducerat.
  
  
• Grövre grönsaker såsom olika kålsorter och rotfrukter innehåller mycket fibrer och andra nyttigheter. De kan också ge mindre matsvinn än andra grönsaker som till exempel gurka, tomat och sallad, eftersom de är tåligare mot stötar och håller längre hemma i kylen.
  
  
• När vi väljer frukt och grönsaker är det också viktigt att vi väljer sådant som är i säsong, alltså sådant som det finns naturliga förutsättningar för att odla under nuvarande årstid. Det finns få livsmedel som kan odlas året om. Vill vi ändå äta exempelvis blåbär eller ärtor på vintern är det bra att välja frysta. De skördades när de är i säsong och förvaras fryst för att vi ska kunna äta dem året om.