Almsjuka i Växjö kommun

Under de senaste och kommande åren påverkas Växjö kommun av almsjuka, en allvarlig trädsjukdom som drabbar almar i stora delar av Sverige. Här samlar vi information om vad almsjuka är, status för almsjuka i Växjö kommun och hur vi arbetar med återplantering och en långsiktigt hållbar grönstruktur.

Almsjuka är en allvarlig svampsjukdom som drabbar almar över stora delar av Sverige. Sjukdomen sprids främst via almsplintborrar, små skalbaggar som kan föra med sig svampsporer från ett träd till ett annat. Svampen blockerar trädets transport av vatten och näring, vilket snabbt försvagar trädet och ofta leder till att det dör. I dag finns ingen botande behandling.

Så arbetar Växjö kommun med almsjuka

Genom följande åtgärder arbetar Växjö kommun för att förena säkerhet, en hållbar stadsmiljö och en långsiktigt stark grönstruktur:

  • Cirka 1,5 % av kommunens stads- och gatuträd är almar, det vill säga cirka 200 stycken. Dessa inventeras regelbundet för att upptäcka sjukdomssymtom.
  • När ett träd visar tecken på almsjuka bedöms om det är särskilt skyddsvärt eller omfattas av biotopskydd. I så fall krävs samråd eller dispens från Länsstyrelsen innan trädet får fällas.
  • Almsjuka är så utbredd att den inte kan utrotas, utan endast bromsas. Därför görs en bedömning i varje enskilt fall av hur snabbt ett träd behöver tas ner.
  • Vi gör riskbedömningar på träden och om det finns en risk för liv, hälsa eller egendom tas berörda träd ner.
  • Samtidigt planeras återplantering med andra trädarter, för att skapa en mer varierad och motståndskraftig grönska i kommunen.

Aktuell status för almsjuka i Växjö kommun

Växjö kommun arbetar kontinuerligt med att hantera almsjuka i den kommunala trädpopulationen. Inventeringar visar att sjukdomen är omfattande och att många almar är smittade, vilket innebär att träd behöver tas ner på flera platser i kommunen.

Sammanlagt bedöms mer än hälften av kommunens cirka 200 almar behöva avverkas till följd av almsjuka. Åtgärderna genomförs både genom planerade insatser och inom ramen för det löpande arbetet, utifrån hur snabbt smittan utvecklas och vilka risker träden innebär.

De almar som ännu inte visar tecken på sjukdom följs upp regelbundet. Genom kontinuerlig bevakning kan nya angrepp upptäckas i tid och nödvändiga åtgärder vidtas för att bromsa smittspridningen och samtidigt värna en trygg och hållbar stadsmiljö.

Så arbetar Växjö kommun med återplantering

När almar tas ner på grund av almsjuka arbetar Växjö kommun samtidigt med planering för återplantering. I de flesta fall planteras nya träd, men med andra trädarter än alm. Det görs för att minska sårbarheten för framtida sjukdomar och skapa en mer robust grönstruktur.

Återplantering sker inte alltid på exakt samma plats som trädet togs bort. I vissa fall anpassas placeringen utifrån markförhållanden, trafiksäkerhet eller pågående stadsutveckling. Målet är att varje nytt träd ska få så bra förutsättningar som möjligt att växa och bidra till stadsmiljön under lång tid.

Genom att öka variationen av trädarter och planera långsiktigt skapar Växjö kommun en mer motståndskraftig, trygg och hållbar grönska – för dagens invånare och för kommande generationer.

  1. Varför kan man inte rädda träden?
    Almsjuka är en dödlig sjukdom och det finns idag ingen behandling som kan bota smittade träd.
  2. Hur vet ni vilka träd som är sjuka?
    Kommunen gör regelbundna inventeringar och bedömningar och letar efter typiska symptom på almsjuka.
  3. Kommer alla almar i Växjö att försvinna? Över tid kommer skogsalmar och hörsholmsalmar som funnits länge att försvinna. Dock har det kommit nya sorter som är resistenta som vi provar i Växjö.
  4. Vad händer med platser där träd tas bort?
    I de flesta fall planeras nya träd, antingen på samma plats eller i närområdet, med trädarter som är bättre rustade för framtiden. Där det är lämpligt passar vi även på att förbättra växtbäddarna så de nya träden ska få ännu bättre förutsättningar att växa sig stora och förbli friska.
  5. När sker fällningarna?
    Fällningarna sker successivt efter behov, i samband med respektive projekt.
  6. Varför vaccineras inte almarna?
    Vaccinering mot almsjuka ger ett tidsbegränsat och inte fullständigt skydd, och behandlingen måste upprepas varje år för varje enskilt träd. Det innebär höga och återkommande kostnader. Kommunen bedömer att resurserna gör större nytta genom att arbeta långsiktigt med trädvård och återplantering av mer motståndskraftiga arter.
Senast uppdaterad: 13 februari 2026