Det fatala momentet

Nanna Abell, Marie Søndergaard Lolk, Signe Frederiksen och Liv Schulman
21 september – 11 november 2018

Teckning av två personer och ett djur

Vernissage

Välkommen på vernissagen av Det fatala momentet fredagen den 21 september mellan kl. 17-19 på Växjö konsthall, i närvaro av konstnärerna. Invigning kl. 17.30 av Filippa de Vos, därefter ståtlig musikunderhållning. Fortune cookies till alla besökare, fritt inträde.

Mer om Det fatala momentet

Vem har inte funderat på ödet eller de där avgörande tillfällena och inre manövrarna som ändrar våra banor och skjuter iväg oss i andra riktningar? Utställningen Det fatala momentet handlar om hur det som blir, blir som det blir. Om hur våra roller påverkar hur vi agerar och hur vi ser oss själva när vi gör det. Om hur droppar kan få bägare att rinna över – och många andra aspekter av händelsers ödesdigra centrum och komiska horisonter. I utställningen medverkar Nanna Abell, Marie Søndergaard Lolk, Liv Schulman och Signe Frederiksen. Det fatala momentet är öppen till och med 11 november 2018.

Reducering av form för mig

av Nanna Abell, Signe Frederiksen, Marie Søndergaard Lolk, Liv Schulman

Igår undrade hon: Vad är en uppfattning? Wikipedia förklara att inom filosofin är en uppfattning sammanlagt alla de perceptioner och känslor som överlever den som upplever dem. Hon tror att detta skulle kunna vara det konstnärliga arbetets uppgift; att behålla upplevelsen i sin kropp, kunna lämna sin skapare bakom sig och sända ut ett fatalt ting, vilket som helst, ut i världen. Den grupp av uppfattningar och känslor som konstobjekt överför, uppenbarar sig vid ögonblickliga möten. Det momentet är alltid fatalt, det definierar något som blir något annat. Således, försvinner tinget så som tinget en gång var. Hon vet det.

Fysiskt ligger hennes tankar i det vakuum som finns mellan ytorna av två plan. Hon ser på fönstret för inspiration. Inte ut genom fönstret utan på det. Inspirationen kommer aldrig. Hon skapar dialoger i sitt huvud och vill placera dem på den transparenta kanten som avgränsar byggnaden. Ett liv bland döda insekter och lager av damm.

Också, vad är en kropp? En våg av glädje, en kall röv, ett problem med obalans, ett pyttelitet vitt hår, en djävulsdyrkare, en anhållan om vägledning?

Också, vad var problemet med minimalism? Hon försökte komma ihåg. Att den dedikerade sitt liv till att reducera form till aktörskap för de mycket komplicerade samhällsrösterna. Detta måste ha varit roande med minimalismen; den fullständiga reduktionen av formen och att ha detta mycket komplicerade tänkande, som fäster mening vid produktionen av frågor.

Så... Vad vet hon? Hon vet att den här planeten är gammal. Att rädsla ger henne absolution från att skrika „Freeze”! till människor. Hon vet att hon har en självpåtagen passion för geléns förmåga att expandera till oväntade former vid temperaturer under noll. Hon vet att rutnät ändrar regler och att all arkitektur kommer med ett inre utförande som avsiktligt kan missförstås. Hon vet att det minsta håret på hennes kropp vill att hon ska dansa, men att vackra byxor är en dyr imitation av arbetarbyxor.

Hon söker inget mindre dyrt än sanningen.

Hon vet allt om bikinivax men väldigt lite om oljor. Hon vet att hår och blod tillhör samma familj. Att tarmar och blod tillhör samma familj. Att allt som arbetar på en nattklubb arbetar med minimalism; rumpor är skulpturer, immanens är gud, golfklubbor är fingrar, information utgör scenen.

Hon genomförde många försök att göra något med en kropp. Hennes ansträngningar och de insatser hon gjorde för att förstå objekt medförde lemlästning. Men så är ju konst; transformation. Som en tunga som lär sig ett nytt språk, den gör ofattbara saker. Saker som hon aldrig trodde att en tunga kunde göra! En stunden vilar tungan, men plöstligt, krullar den sig i en diabolisk kurva från helvetet.

Hon skulle vilja skriva en autobiografi om sin tunga. Det skulle inte kräva något „tänkande”. Men vad skulle den säga om henne? Hon tror att det skulle kunna funka. Det skulle vara mer som en faderlig hållning i slutet av en samling oväntade detaljer.
Hon tänker på det här när hon ska sova. Hon vaknar när lamporna förlängs in i hennes ansikte som stora ögon, förblindar henne. I en glimt ser hon en halshuggen motorcykelåkare, huvudet ligger där, urspiller sig en tjock svart materia på golvet.

Programpunkter i samband med utställningen

  • 25 september kl. 19. IKI-liv: Butoh, danssolo av och med SU-EN. Biljetter & info på vaxjo.riksteatern.se.
  • 26 september kl 18.30. Filmvisning: Ägget är löst + samtal om ödet med bla Mats Trondman, professor i kultursociologi.
  • 7 oktober kl. 14. Allmän visning.
  • 10 oktober kl. 17:30. Allmän visning.
  • 11 oktober kl. 18.30. VOID LOOP: ett MIDI-safari. En interaktiv ljud- och ljusinstallation med konstnären Simon Karström.
  • 20 oktober kl. 16. Media Artes konsert: Mika Takehara på slagverk.
  • 30 oktober kl. 13–15. Familjelabb: kreativt skapande för hela familjen, 20 kr/familj.
  • 1 november kl. 13-16. Konstlabb: UNG. Upphittat och uppfunnet! Vi laborerar fram föremål/objekt och dyker ner i en buffé av olika material såsom gips, lera, kartong och ready mades tillsammans med konstnären Hampus Forss. Från 13 år och uppåt.
  • 10 november kl. 14-16. Förkunnande av Psykbikten: Fira och hämta ditt exemplar av Happy Nations samskapade utställningskatalog Psykbikten. Drop in.
  • 10 november kl. 15 Fatalistiskt fokus: Filosofisk samtalsgrupp där vi provar tankar - om vad som är i görningen när det som händer händer - tillsammans. Samtalsledare Ida Hallgren är leg. psykolog och doktorand i praktisk filosofi.
  • Öppen kroki kl. 19-21. Varannan onsdag under hela hösten. Passar alla, från nybörjaren till den erfarne.
  • Lördagslabb kl. 13-15. Varje lördag, från 6 år och uppåt. 50 kr/barn.

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 15 oktober 2018
Se och göra