Hur tas en detaljplan fram?

Vanligtvis påbörjas en detaljplan med en ansökan om planbesked från en fastighetsägare. Men kommunen kan också själv starta arbetet med en ny detaljplan. I planbeskedet görs en första, översiktlig bedömning om det fastighetsägaren vill göra är lämpligt och möjligt på den platsen. I de fall där kommunen har startat processen själva finns det ofta ett planprogram eller en förstudie som har klargjort platsens förutsättningar i stället för ett planbesked. Efter planbeskedet startar samrådsskedet.

Här kan du läsa mer om planbesked.

Nu påbörjas arbetet med att grundligt utreda platsens förutsättningar, värden, utmaningar men också vilka konsekvenser det man tänker bygga kan få. Under arbetet vägs allmänna intressen mot enskilda för att nå en bra helhetslösning. Allt som framkommer under denna utredning vägs samman och presenteras i ett första utkast av detaljplanen. Detta första utkast kallas samrådsförslag.

Samrådsförslaget skickas sedan till alla som är berörda av detaljplanen. Detta kan vara personer som bor inom eller i närheten av planen men också fastighetsägare, företag, föreningar, myndigheter och länsstyrelsen. Detta kallas att detaljplanen skickas ut på samråd.

Syftet med att skicka ut planen på samråd är att ge de som berörs av den tillfälle att skicka in synpunkter på samrådsförslaget till kommunen. Detta är också ett viktigt sätt för kommunen att samla in information om platsen som bara de som bor och verkar där har kännedom om.

När tiden för att lämna in synpunkter har passerats går detaljplanen in i nästa skede; granskning.

Under första delen av granskningsskedet görs detaljplanen om baserat på de synpunkter som skickades in under samrådet. Det kan också vara så att något behöver utredas ännu mer än det som gjordes i början av processen, till exempel om det har kommit fram ny information. Den omarbetade versionen av detaljplanen kallas granskningsförslag.

När granskningsförslaget är klart skickas det till de som är berörda, precis som i samrådet. Detta kallas att planen ställs ut för granskning. Tillsammans med granskningsförslaget skickas också en samrådsredogörelse som visar vilka synpunkter som kom in under samrådet, kommunens svar på synpunkterna och vilka förändringar som har gjort sedan samrådet.

Det tredje skedet av detaljplaneprocessen är antagandet. Efter att granskningen är avslutad och de som berörs av förslaget har fått lämna sina synpunkter på det omarbetade förslaget har kommunen möjlighet att göra några sista ändringar. Om ändringarna är stora och omfattande backar vi ett steg och ställer ut detaljplanen på en ny granskning.

Alla synpunkter som inkom under granskningen sammanställs i ett granskningsutlåtande där även kommunens svar och eventuella ändringar redovisas. Granskningsutlåtandet skickas i vissa fall ut till de som berörs av planen innan den antas.

Detaljplanen skickas sedan till samhällsbyggnadsnämnden som tar beslut om att anta detaljplanen. Att en detaljplan antas innebär att nämnden godkänner förslaget.

Efter nämndens beslut om att anta en detaljplan har de som motsätter sig beslutet tre veckor på sig att överklaga det.

När de tre veckorna för överklagan har passerat börjar detaljplanen att gälla, det kallas att den får laga kraft. Den nya detaljplanen ersätter den eller de planer som fanns tidigare på platsen. En detaljplan gäller tills den ändras, ersätts eller upphävs.

När en detaljplan får laga kraft blir den juridisk bindande. Det betyder att du inte får göra något på den platsen som inte detaljplanen tillåter, du får till exempel inte bo permanent på en plats som bara tillåter kontor. Allt som fanns innan den nya planen började gälla får fortsätta men om det går emot detaljplanen kan det bli svårt att få bygglov om du vill göra några förändringar.

När du ansöker om bygglov tittar bygglovshandläggaren på den gällande detaljplanen för att avgöra om du kan få bygglov eller inte. Det är först efter att detaljplanen har fått laga kraft och du har beviljats bygglov som det är tillåtet att börja bygga.

Här kan du läsa med om bygglov.