Träd och växter

Vegetation, särskilt träd, i gatumiljöer bidrar med upplevelsemässiga och arkitektoniska kvalitéer. Grönska kan tydliggöra trafikmiljön genom att ge visuell vägledning. Träd ger svalkande skugga, särskilt viktigt i en i övrigt hårdgjord miljö, och de minskar halten skadliga partiklar i luften. Vegetationsytor kan avlasta dagvattensystemen genom infiltration, fördröjning, rening och upptagning av regnvatten.

God sikt i trafikrummen måste alltid säkerställas, gäller särskilt i korsningar, vid övergångsställen och gc-överfarter. Nära övergågsställen och i små refuger bör vegetation undvikas helt. Om marktäckande vegetation väljs som ytskikt måste den vara låg, max 30 cm höjd mätt från gångbanan. Bra exempel på gröna ytskikt är klippt gräs och sedum. Träd måste vara uppstamade för god sikt under kronan.

Arbetsmiljö

Arbetsmiljön vid drift måste kunna säkerställas. Ytor som kan skötas med maskin ska väljas så långt det är möjligt. Ytor som kräver att man måste sitta ner för att sköta dem får inte förekomma i trafikmiljö. TMA-skydd krävs i trafikmiljö med hastighet högre än 30 km/h. Plats för driftsfordon och driftspersonal ska planeras in. Personer måste kunna stå/gå säkert. En driftsgång med minsta bredd 50 cm krävs längsmed planteringar som kantar trafikytor/gator. Vegetationen får inte inkräkta på driftsytan. Hela planteringsytan måste kunna nås på ett säkert sätt, tänkt på en del typer av vegetation inte lämpar sig att gå i.

I centrummiljöer kan en högre skötselintentistet vara möjligt. För Växjö centrum finns "Riktlinjer för stadsmiljön".

Växtval, växtbäddsutformning och växtetablering

Växtmaterialet måste vara anpassat för ståndorten. Växter i hårdgjorda miljöer som saltas på vintern ska vara salttåliga. Växtvalet ska vara anpassat för att klara den hårdgjorda miljön i övrigt, vilket ofta innebär att torktåligt växtmaterial ska väljas. Etableringsbevattning kan utföras men planera inte för miljöer som kräver kontinuerlig bevattning. I flertalet områden finns inte bevattningssystem utan bevattning sker med bevattningsfordon. Att dra slang över trafikerade ytor fungerar inte, istället måste uppställningsplats för driftfordon säkerställas. Mått för driftsfordon redovisas under rubrik Landskap/Allmänna driftsmått.

Blandning av arter förordas framför monokulturer. Det gäller även för val av träd till alléer eller trädgrupper. Variationsrika, naturefterliknande planteringar är ofta robustare och kan också innehålla en del ogräs utan att helhetsintrycket förloras, exempelvis ängsinspirerade ört- och gräsplanteringar.

Växtplantering i trafikmiljö bör inte göras under vår/sommar av hänsyn till bevattningsbehov. För att få en säkrare och mindre skötselintensiv etaberling bör träd i trafikmiljöer höstplanteras.

Vid snöröjning finns risk att vägsand/ -grus följer med och sedan smälter ner över hela växtbädden. Sanden riskerar i sin tur att kväva växterna. Växterna bör ur denna aspekt väljas med omsorg och tåla belastningen som kan uppstå. Om möjligt är det bäst att planera in en snöröjning där snön förläggs på annan plats.

Växtbäddsuppbyggnader visas i Principritningar.

Träd

Trädens placering och artval ska utgå från trädets uppskattade framtida höjd och bredd. Utrymmesbehovet ska kontrolleras i förhållande till bebyggelse, trafikytor, ledningar, belysning, skyltar och trafiksignaler.

Över motortrafikerad gata krävs 4,6 meter fri höjd. Över gång- och cykelvägar samt på torgytor krävs 3,2 meter fri höjd. Som alterativ till uppstamning kan träd med smal krona (som inte sträcker sig ut i trafikyta) väljas.

Avstånd till gångbana, cykelbana, kombinerad gång- och cykelbana ska vara minst 1 meter från trädets centrum. Avstånd till gata ska normalt vara minst 1,5 meter från trädets centrum.

Avstånd till byggnad ska normalt vara minst 5 meter. I fall detta inte kan uppnås kan träd ändå vara möjligt men kräver noggran avvägning och stor hänsyn till platsens förutsättningar och trädets framtida form och storlek.

Trädens placering i förhållande till ledningar, belysning, skyltar och trafiksignaler ska kontrolleras och jämföras med trädens uppskattade framtida höjd och bredd på den aktuella platsen. Avstånd till ledningar beror på ledningstyp. Utrymme för underhållsarbeten ska finnas.

Träd behöver tillräcklig jordvolym för att utvecklas, under 10 m3 ska undvikas. Trädrötter söker sig dit de hittar bäst förutsättningar avseende vatten- och näringstillgång samt för gasutbyte. Ju mindre utrymme trädet får desto viktigare är det att kontrollera att trädet får tillräcklig substrat-volym för rötterna samt att substratet och växtmaterialet uppfyller de specifika krav som är satta.

Minsta kvalitet för träd i gatumiljö bör vara storlek 20-25 centimeter i stamomkrets, dock minst 16-18. Träd bör helst vara depåodlade.

Exempel på träd som lämpar sig väl i en urban trafik- och gatumiljö är avenbok, gleditsia, naverlönn, tall och oxel. Vid trängre gatumiljöer där större kronor inte får plats kan pelarformade träd väljas, exempelvis pelarek.

Stora träd, med stora löv, bidrar med positiv skugga i gatumiljön. Vissa av dessa trädslag har emellertid löv som lätt ger lövhalka, t.ex. lönnar och plantan. Överväg användandet av dessa arter från plats till plats. Ta även hänsyn till fruktsättning/ollon samt förekomst av stam- och rotskott, ex. lindar sätter mycket stamskott som kan skymma sikt i trafikmiljön.

Formklippta och hamlade träd bör endast användas där de ger ett stort mervärde som kan motivera den höga driftskostnaden vid förvaltning. De bör inte användas i nära trafikerade ytor. För formklippta träd ska kronans planerade framtida höjd och bredd anges i driftsinstruktioner.

Alléträd med minst fem träd på rad, som har en stamdiameter på 20 centimeter (i brösthöjd) eller är minst 30 år gamla omfattas av biotopskydd. Trädfällning kräver dispens från Länsstyrelsen. Gäller även döda träd. Alléträden ersätts om lämpligt med samma art eller i dialog med länsstyrelsen.

Buskar

Buskplanteringar i trafikmiljö kan vara svåra att drifta på ett säkert sätt, gäller särskilt ytor omgivna av trafik såsom mittrefuger. Mellan köryta och plantering behövs ett avstånd så att växter inte hänger in i kör- eller gångytan, t.ex. en frisrad av betongmarkstenb eller gatsten i minsta bredd 50 cm. Därtill kan driftsgångar krävas så att personal kan stå och gå säkert. Formklippta häckar ska endast användas där det är motiverat då de är skötselintensiva.

Gräs

Gräs fungerar ofta bra i trafikmiljö och är ut driftssynpunkt ofta bättre än buskytor. Högvuxna gräsytor som slås med slåtterbalk föredras. Mellan köryta och gräs behövs ett mindre avstånd, t.ex. en kantsten i kombination med en frisrad. Frisraden kan bestå av en rad betongmarksten eller 2-3 rader gatsten. Om ytan ska klippas med robotklippare krävs alltid en frisrad längs kantsten motgata. För val av grästyp och fröblandnning se rubrik Landskap/mark/Gräs- och ängsytor.

Perenner och lökar

Fleråriga örter i variationsrika, naturefterliknande planteringar som inte kräver manuell skötsel kan prövas i dialog med driftsorganisationen. Traditionella rabattplanteringar ska undvikas av skötsel- och arbetsmiljöskäl.

Lökar med lång livslängd och god tålighet kan användas för att tillföra årstidseffekter i gaturummen, t.ex. i gräsytor.

Sedum/timjan är torktåliga vilket är en fördel. Ogräsuppslag kommer alltid, särskilt i zonen mot anslutande yta/kantsten. Sedum/timjan bör därför bara väljas i trafikmiljöer med hastigheter under 30 km/h. Sedum/timjan är mer skötselkrävande an högvuxna gräsytor.

Raingardens

Se rubrik Landskap/Träd och växter/Raingardens och dagvattendammar.

I parker krävs en kontinuerlig översyn av nyplantering för att successivt föryngra beståndet. Eftersom träd i parkmiljö ofta kan uppnå hög ålder är det även av vikt att planera för inhemskt växtmaterial som har fler insekter och djur kopplade till sig. Exotiska arter kan komplettera de inhemska arterna genom att erbjuda spännande kvaliteter och variation. Det är även av fördel att välja ett växtmaterial som kräver större utrymme för rötter och behöver en mer vind- och solskyddad plats med fuktighetshållande, mullrik jord. Förslag på arter finns i Trädprogram , 3 MB. för Växjö kommun på sida 37-39 (2016).

I nya parkmiljöer där trädplantering saknas sedan tidigare kan en uppvuxen trädmiljö skapas genom att blanda mer snabbväxande trädarter med mer långsamväxande. Därmed kan en variation i ålderssammansättning också uppnås då de snabbväxande ofta är mer kortlivade än långsamväxande arter.

Arbetsmiljö

Arbetsmiljön vid drift måste kunna säkerställas. Ytor som kan skötas med maskin ska väljas så långt det är möjligt. För information om driftsmått och lutningar se Landskap/Allmänna driftsmått.

Växtval, växtbäddsutformning och växtetablering

Växtmaterialet måste vara anpassat för ståndorten. Etableringsbevattning kan utföras men planera inte för växter som kräver kontinuerlig bevattning. Återanvänd så långt det är möjligt befintlig jord.

Blandning av arter förordas framför monokulturer. Det gäller även för val av träd till alléer eller trädgrupper. Variationsrika, naturefterliknande planteringar är ofta robustare och kan också innehålla en del ogräs utan att helhetsintrycket förloras, exempelvis ängsinspirerade ört- och gräsplanteringar.

Växtbäddsuppbyggnader visas i Principritningar.

Träd

Trädens placering och artval ska utgå från trädets uppskattade framtida höjd och bredd. Utrymmesbehovet ska kontrolleras i förhållande till fastighetsgränser, bebyggelse, trafikytor, ledningar, belysning, skyltar och andra anläggningar som kan komma i konflikt.

Olika trädarter behöver olika mycket tillgänglig jordvolym för att nå sin fulla storlek. För god utveckling behöver trädrötter framför allt luftig, lucker jord, säkerställ tillgång till jordvolym som inte kompakteras under anläggningsfas eller drift.

Formklippta och hamlade träd bör endast användas där de ger ett stort mervärde som kan motivera den höga driftskostnaden vid förvaltning. För formklippta träd ska kronans planerade framtida höjd och bredd anges i driftsinstruktioner.

Alléträd med minst fem träd på rad, som har en stamdiameter på 20 centimeter (i brösthöjd) eller är minst 30 år gamla omfattas av biotopskydd. Trädfällning kräver dispens från Länsstyrelsen. Gäller även döda träd. Alléträden ersätts om lämpligt med samma art eller i dialog med länsstyrelsen.

Träd i gräsytor förses med en gräsfri zon runt stammen för att förhindra stamskador i samband med klippning. För uppvuxna träd anläggs med 0,5 meter bred bård runt stammen. Den gräsfria zonen kan utföras som plantering eller ges ett ytskikt av stenkross, fraktion 2-4, alternativt träflis. För nyplantering av träd, se principritningar.

Buskar

Buskens slutliga bredd och höjd ska rymmas på föreslagen plats och i förhållande till trygghet, säkerhet och drift. Formklippta häckar ska endast användas där det är motiverat då de är skötselintensiva.

Gräs

Kortklippta gräsytor är relativt skötselintentsivt och har låg biologisk mångfald och bör i första hand väljas där det finns behov av ytor för rekreration och vistelse. För mer information om olika typer av gräsytor, såsom långgräs och ängsytor, samt för val av grästyp och fröblandnning se rubrik Landskap/mark/Gräs- och ängsytor.

Perenner, lökar och säsongsplantering

Arter ska väljas efter platsens ståndortförhållande.

Perennplanteringar/-ytor kan vara skötselintensiva. Utformning och växtval ska göras med hänsyn tagen till framtida driftskostnader. I planteringar där perenner har en marktäckande funktion ska konkurrenskraftiga arter väljas med god täckningsförmåga. För en skötselextensiv perennplantering bör visning av fri jord undvikas. Fleråriga örter i variationsrika, naturefterliknande planteringar kan prövas som alterntiv liksom lökar med lång livslängd och god tålighet kan användas för att tillföra årstidseffekter, också i gräsytor.

Vid val av plats för säsongsplanteringar läget vara i ”full sol” alternativt ”halvskugga”, eftersom majoriteten av vår- och sommarblommor föredrar soligt läge.

Raingardens

Se rubrik Landskap/Träd och växter/Raingardens och dagvattendammar.

Att ta tillvara platsens kvalitéer innebär ofta att spara befintliga träd och vegetation för att väcka upplevelse och utforskning. En plan bör tas fram för hur befintlig vegetation bäst tas tillvara genom röjning och gallring. En variation mellan mer täta och slutna partier kan öka lekvärden och estetiska värden.

Hos Giftinformationscentralen finns en lista på giftiga växter vilka ska undvikas i anslutning till lekplatser. Allergiframkallande växter ska beaktas särskilt i direkt anslutning till lekplatser, förskolor, skolor, bostäder. Starkt allergiframkallande växter är gräs och gråbo samt de vindpollinerande växterna björk, al och hassel. Som ett minsta avstånd för placering av allergiframkallande växter intill sittplatser och luftintag gäller 20 meter, växter med vassa tornar och taggar ska undvikas i miljöer för lekande barn.

I lekmiljöer är träd ofta extra utsatta. För att undvika kompaktering bör träd under etableringsfasen hägnas in alternativt planteras med skelettjord för att tåla belastning enligt typritning. Nyanlagda busk- och perennplanteringar ska förses med inspringningsskydd om de ses som känsliga i direkt anslutning till lekmiljön. Större kvalitéer av träd och buskar bör väljas med hänsyn till etablering och slitage. Träd bör placeras intill stillasittande lek men hänsyn till stark sol för att skapa skugga.

För information om arbetsmiljöfrågor, växtval, växtbäddsutformning och växtetablering se rubrikerna Landskap/Växter i trafikmiljö samt Landskap/Växter i parkmiljö.

Skydd av träd och växter vid exploatering

Det är av stor vikt att få in en tydlig och detaljerad inmätning och avvägning (dvs x,y,z) av träd och annan vegetation som ska sparas vi exploateringsprojekt. På större träd ska stammen mätas in i 360 grader (dvs en punkt räcker inte), kronutbredningen ska även mätas in samt marknivån i kronans droppline. Stammens utbredning och marknivåerna runt stammen ska tydligt framgå i projekteringsunderlaget.

I projekthandlingarna ska skydd av vegetation/träd som ska behållas redovisas på i text och på ritning. Utgångspunkten är att inga arbeten eller fordonskörning får ske inom trädens kronutbredning. Träd som är biotopsskyddade eller som har höga natur och estetiska värden ska alltid ha vitesskydd i projekthandlingarna. Är det i yttersta fall att man behöver köra med maskiner inom trädets kronutbredning måste man vara oerhört försiktig med att inte kompaktera marken runt träden, en geotextilduk bör då läggas ut på marken och sedan makadam 8-16 eller 32-64 ovan duken som maskinerna kan köra på.

Vid planering av schakt nära befintliga träd är det viktigt att ta hänsyn till de platsspecifika förutsättningarna. Samråd bör hållas med trädansvarig, Växjö kommun i tidigt skede.

Regler och anvisningar för schakt ledningsarbeten , 3 MB.

Generella försiktighetsåtgärder enligt nedan bör alltid vidtas vid schakt nära träd

• Schakt vid ett träd bör inte förekomma närmare stammen än ett mått som räknas fram enligt följande: (stamdiametern i brösthöjd*10)/2.
• Försiktig schakt krävs i närheten av träd, exempel på varsam schakt är handschakt eller vakumschakt.
• Rötter med en diameter som är 5 centimeter eller större ska beskäras eller klippas av med fina snitt med sekatör eller handsåg.
• Grova rötter (i storlek med underarm) får inte skadas eller sågas av, utan ska lämnas intakta i schakten. Det går bra att packa och återfylla runt roten med befintlig jord eller luftigt bärlager eller förstärkningslager.
• Schaktväggar och schaktgropar som innehåller blottade rötter får inte lämnas öppna mer än 24 timmar för att inte rötterna ska torka ut.
• Återfyllnad ska göras med befintlig matjord eller luftigt bär- eller förstärkningslager under trädens kronor samt minst 2 meter utanför dessa.
• Trädets grenar i kronan får inte skadas eller knäckas med armen på grävmaskinen.

Markgaller, stamskydd och planteringsskydd

Stamskydd och planteringsskydd används när träd och vegetation behöver skyddas i utsatta miljöer. De ska vara enkla i sin utformning och smälta in i omgivningen. Markgaller används när träd står i hårdgjord miljö för att förhindra komprimering av planteringsjorden. I trafikmiljöer kan även trädgropsfundament krävas. Vid val av utrustning måste det säkerställas att produkterna går att montera enligt tillverkarens anvisningar och passar ihop. Utrustningen ska vara nedmonteringsbar - montering får ej ske genom svetsning.

Tillfälliga träd- och vegetationsskydd för etableringsfasen redovisas i typritningar.

Markgaller och trädgropsfundament

Trädgaller rekommenderas där träd står integrerat i ytor som används av gående och cyklister. Trädgaller och trädgropsfundament ska lämpligen väljas av samma yttermått för enkel montering och demontering. Om trädgaller lutar med exempelvis gångbanans lutning skall även trädgropsfundamentet sättas i samma lutning. Maximal lutning som bör eftersträvas är 1 %.

Trädgropsfundament väljs helgjutet 600 millimeter höga likt St Eriks eller likande.

Exempel på lämpliga trädgaller;

• Smekab Citylife ”Arbottura”
• St Eriks Markgaller klassiskt, för montering på trädgropsfundament
• JOM 'klassiskt'

Stamstativ

Exempel på lämpliga stamstativ:

• Smekab Citylife ”Arbottura”
• JOM 'Illusion'

Kantjärn

Stålkanter ska ha en godstjocklek på minst 8 millimeter. Ovankant kan med fördel bockas eller dubbelbockas för ökad stabilitet och säkerhet.

Påkörningsskydd

Påkörningsskydd som skapas med kantstenar eller naturliga hinder föredras i första hand. Om detta ej går att tillskapa bör påkörningsskydd av prefabricerat rundstål eller annan lämplig typ användas. I centrum lackeras stål i RAL 7024, i övrigt galvad stål, eller färg projektspecifikt.

Växtskydd

Stamträd

För träd som behöver gnagskydd vid plantering (t.ex. släkten som Prunus, Sorbus och Malus) ska POLY-NET® Lövstopp eller likande slitsad perforerad hårdplast användas under etableringstiden. Vid montering ska utrymme finnas innanför gnagskyddet för tillväxt av stammen under etableringstiden. Gnagskyddet monteras ihop med buntband och trycks ner något i marken eller i träflis/flis. Gnagskyddet ska ha en höjd på cirka 1 meter och kapas vid behov.

Träd med stamomkrets på 40 centimeter eller mer behöver inget gnagskydd.

Solitärbuskar eller flerstammiga träd

Skyddas med grövre galvat putsnät med en höjd på minst 1000 millimeter ovan mark och om möjligt/vid behov ytterligare 200 millimeter under mark. Nätet monteras på minst 4 stycken obehandlade trästolpar med en visningshöjd på minst 1000 millimeter och med minsta diameter på 70 millimeter. Stolparna ska slås ner utanför rotklump, antal stolpar och skyddsnätets utbredning anpassas efter växten/växternas utbredning.

Inspringningsskydd

Tillfälligt inspringningsskydd

Nya häck, perenn- och buskplantering bör skyddas med tillfälliga nätstaket med överliggare av trä under etableringstiden. För mått och specifikationer, se typritingar, samt bild.

Permanent inspringningsskydd

Inspringningsskydd används runt planteringsytor med risk för trampskador. För mått och specifikationer, se typritningar.

Permanet bevattning

Bevattningssystem skall om möjligt installeras med sjövatten.

Om sjövatten inte går att installera och dricksvatten behöver användas skall det mellan servisventil och installation monteras vattenmätare i vattenmätarbrun dim. 400 millimeter av typ KZ eller liknande.

Mellan vattenmätaren och installationen skall det monteras backventil typ kulbackventil PN10 från AVK RSK: 4968737 eller likande. Eventuell styrutrustning monteras efter backventilen i flödesriktningen innan huvudinstallationen.

För anslutning till kommunalt ledningsnät krävs att VA-anmälan görs till VA-avdelningen i god tid före anslutning.

Installationen ska utformas med återströmningsskydd av rätt skyddsklass enligt SS-EN 1717 med hänsyn till den vätskekategori som kan förekomma. Lägre skyddsklass än standarden anger ska godkännas av VA-avdelningen

Bevattningssystem förläggs med ledning av brun stripe efter vattenmätaren samt lila kabelband, kabelband tillhandahålls av Växjö kommuns förråd.

Dimensionering görs projektvis.

Etableringsbevattning

Om bevattningsledning inte finns ska träd och solitärbuskar förses med vattensäckar enligt typritning. Rätt monterad vattensäck ska tömmas på 12 timmar.

Vid första bevattningstillfället direkt efter plantering ska hela växtbädden, rotklumpen plus ny växtbädd genomvattnas med slang 500-1000 liter (beroende av trädet storlek), därefter skall vattensäckar placeras på rotlkumpen. Vattensäckar ska fyllas varje vecka från första vecka i april till sista veckan i september under hela etableringsperioden. Under maj – juli månad ska hela växtbädden bevattnas med slang med en giva av 500-1000 liter varannan vecka. Vid hög värme och små nederbördsmängder under denna period ska växtbädden bevattnas med 500-1000 liter varje vecka.

Gäller nyplanterade träd i park- och grönytor så ska de ha två stycken 75 liters bevattningssäckar första växtsäsongen och en styck 75 liters bevattningssäck andra växtsäsongen. För nyplanterade solitärbuskar i park och grönyta så ska det vara 1 styck 75 liters bevattningssäck både första och andra växtsäsongen.

Gäller nyplanterade träd i kolmakadamsbäddar så ska de ha två stycken 75 liters bevattningssäckar både första och andra växtsäsongen. För nyplanterade solitärbuskar i kolmakadam så ska de ha en styck 75 liters bevattningssäck både första och andra växtsäsongen. År tre bevakas behov av bevattning och näring för träd i kolmakadambäddar från april till slutet av september.

Alla träd och solitärbuskar oavsett växtbädd ska få 2 promille flytande näringslösning som påfylls direkt i varje bevattningsäck en gång i veckan från början på maj till den sista juli, under hela etableringstiden (år ett och två). Gödselrecept för näringslösning är, NPK 5-1-4. Lämpliga gödselpreparat som finns på marknaden är bl.a. Walco Skogsgödsling, Cederroth, LM, Blomstra eller Yara.

Allmän information om växtbäddar

Val av växtbädd görs projektspecifikt. Olika växtbäddsuppbyggnader visas i Principritningar.

Växtbädd

I första hand används jord från platsen. Jordprov utförs för att säkerställa goda växtval och eventuell näringsberikning. Ytor och jord som ska användas för plantering och växtbäddar får inte kompakteras av t.e.x. tunga maskinöverfarter.

Terrassens beskaffenhet ska beaktas vid val av växtbädd och växtart. Packning eller luckring av terrass utförs enligt principritning.

Växtbädd för säsongsväxter

För växtbäddar med utplanteringsväxter bör jorden ha en mullhalt på 7-13% och pH bör vara mellan 5 och 7. Mullen ska till stor del bestå av kompost och inte endast av torv. Jorden ska var fri från flerårigt rotogräs. Exempel på ovanstående är Alwexmull.

Hasselfors Trädgårdsjord E-Naturgödslad eller likvärdigt kan används där absolut rotogräsfri jord krävs.

Växtbädd med kolmakadam

Rena kolmakadambäddar har generellt sett väldränerande egenskaper på grund av hög andel makroporer. Bredare växtbäddar föredras framför djupare. Växtbädden bör inte göras djupare än 800 mm. Om den behöver göras djupare ska 10 volym% pimpsten 2-8 mm blandas in i det luftiga förstärkningslagret.

Utförandebeskrivning och överbyggnadsdimensionering för önskad trafikklass görs projekspecifik och ska baseras på AMA och Svensk markbetongs handbok "Fördröjning av dagvatten med dränerande markstensbeläggning".

Till växtbäddar utan eller med låg trafikbelastning ska makadamfraktioner av 4-8 mm eller 8-16 mm användas i hela växtbäddens djup. Observera att denna typ av växtbädd inte bör packas utöver eventuell packning av terrassen.

Överbyggnaden ska vara genomsläpplig för att infiltrera dagvatten till växterna. Sättlager ska bestå av stenflis 2-4 (5) och fog bör bestå av samma fraktion. Väljs fog av stenmjöl bör fillerhalten (<0,063 mm) vara mellan 5-15 vikt-%

Bärlagret ska vara av fraktion 4-32 mm med en kornstorleksfördelningen som innehåller 10-20% av fraktion 2-4 mm. Tillräcklig mängd av material mellan 2-4 mm är viktigt av bärighetsskäl. Bärlagret är inte en del av växtbädden och ska därför inte blandas upp med biokol. Bärlager ska packas väl, ofta krävs fler överfarter än krav i AMA.

Luftiga förstärkningslager bör bestå av 85 volym% makadam exempelvis 16-32, 32-64 eller 16-90 mm och 15 volym% kolkompost (ej näringsberikad/ogödslad). Vid större djup än 800 mm ska 10 volym% pimpsten 2-8 mm blandas in i förstärkningslagret som ligger djupare än 800 mm, dvs drygt 0.1 m3 pimpsten/ 1m3 makadam. Förstärkningslager läggs ut i 300 mm lager och packas väl. Upprepa utläggning av kolmakadam och packning, lager för lager, tills föreskrivet djup och erforderlig bärighet uppnåtts.

Näringsberikad biokol ska endast användas i och nära trädgropen alternativ över hela växtbäddsytan ifall den består av flera närliggande träd, buskar eller perenner. Beräknas det inte finnas rotkontakt i hela växtbädden den första växtsäsongen ska biokolen inte vara näringsberikad i den delen av bädden. Detta för att minska risk av näringsläckage.

Samma fraktion på kolmakadam ska finnas i hela växtbädden under trädgropen. Luftiga förstärkningslager med grövre fraktioner av makadam ska endast finnas vid sidan av trädgropen ifall växtbädden utgör del av en överbyggnad i trafikmiljöer.

Vid materialtyp 11 och 12 ska växtbäddens botten packas och sedan tätas med 50 mm samkross 0-16 mm. Vid högre materialtyper ska terrassen behandlas utifrån projektets växtval. Både terrass och samkross packas väl.

Exempel på en vanlig kolmakadamblandning för träd och perenner i öppen yta med ingen eller låg trafikbelastning: 75 volym% makadam 4-8 mm och 25 volym% kolkompost (12,5 volym% biokol + 12,5 volym% grönkompost)

Räkneexempel: 0,75 m3 makadam + 0,25 m3 kolkompost =  ca 0,75 m3 färdigblandad kolmakadam. Anledning till att slutblandningen inte ger större volym är för att kolkomposten hamnar i makadamets hålrum.

För att räkna ut 25 volym% kolkompost i en given volym makadam, görs det enkelt genom denna formel: 0,33 x antal m3 makadam = antal kubik kolkompost som ska tillföras.

Räkneexempel för 20 m3 makadam: 0,33 x 20m3 makadam= 6,6 m3 kolkompost.

Blandas 6,6 m3 kolkompost in i 20 m3 makadam har du nu 20 m3 färdig kolmakadam med rätt fördelning av volymprocent.

För att räkna ut hur mycket kolkompost som ska tillföras i en given mängd makadam för förstärkningslager kan denna formel användas:

0.176 x antal m3 makadam = antal m3 kolkompost som ska tillföras.

Kolkompost ska vara färdigblandad av jordleverantör, exempelvis Biokol premix från Bara mineraler eller Biokolboost från Hasselfors.

Luftningsbrunnar: För att gynna luftutbytte i växtbäddar i hårdgjorda ytor, såsom makadambäddar med biokol, förses dessa med luftningsbrunnar. Standard i Växjö kommuns befintliga gator är Perkolationsbrunn modell Växjö från St Eriks eller liknande med tät botten och sandfång. Luftningsbrunnar kompletteras med infiltrationsrör och dräneringsledningar vid behov. Se även Växjös Dagvattenhandbok och BGG-handboken.

Allmänt om jordförbättring

Grönkompost

Bör uppfylla kvalitétskrav motsvarande SPCR152.

• Gjord av trädgårdsavfall
• Får ej innehålla rester av; rötslam, gödsel från djur, hushållsrester eller rester från livsmedelsindustrin
• Välförmultnad med fraktion 0 – 20 eller 0-40 millimeter
• Fri från rotogräs
• pH 6-8

Biokol

• Certifierad enligt European Biochar Certificate (EBC)
• Fraktion 0-20 millimeter, dock ska minst 50% ha en fraktion över 10 millimeter
  
• Processtemperatur 700 grader Celsius
• Färg, Svart
• Gjort på obehandlat trä
  

Näringsberikning

Av miljöhänsyn bör förnybar produkt väljas, t.ex. pelleterat naturgödsel med NPK 4-1-2 eller likvärdigt.

Växtvalet och växtmaterialet i raingardens ska vara salttåligt och klara av att stå både torrt och blött då förutsättningarna i en raingarden kan variera kraftigt. En raingarden i trafikmiljö ska vara trafiksäker.

Genomsläppligt substrat anses vara ett substrat med en hydraulisk konduktivitet på 100–500 millimeter/timme. För att nå en bra reningseffekt bör substratet ha en katjonbyteskapacitet (CEC) på cirka 20 cmol.

Invasiva arter är främmande växter som hotar den biologiska mångfalden i naturen. För att bevara den biologiska mångfalden behöver de invasiva växterna bekämpas för att minska spridningen. Jord som kontaminerats av rötter och fröer av invasiva arter skall hanteras så att spridning minimeras.

Klimatförändringarna medför även att en del icke-inhemska arter kan komma att bli invasiva med ett varmare klimat. Även sådana arter bör undvikas, och ska alltid undvikas inom influensområdet till Natura 2000-områden och naturreservat.

För mer information se EUs förteckning över invasiva arter hos Naturvårdsverket. Länk till annan webbplats.