Ritningsteknik

All projektering ska göras i program kompatibelt med AutoCAD och sparas alltid i dwg -format 2018.

Vi arbetar under G:\SbTePl\Projekt. Där skapas projektmappar enligt följande mappstruktur:

• zZ_1_Beslut och projektförutsättningar
• zZ_2_Beställning, upphandling och avtal
• zZ_3_Ekonomi
• zZ_4_Tidplan
• zZ_5_In- och utgående korrespondens
• zZ_6_Utredningar
• zZ_7_Fotodokumentation
• zZ_8_Möten och minnesanteckningar
• zZ_9_Utsättning
• zZ_10_Projektering
• zZ_11_Kvalitets- miljö och arbetsmiljöplan
• zZ_12_Granskningshandling
• zZ_13_Förfrågningshandling
• zZ_14_Bygghandling
• zZ_15_Relationshandlingar
• zZ_16_Provningar, materialprover etc
• zZ_17_Besiktning inkl syn
  

För att få behörighet att redigera under projekt kontaktas projekteringsenheten.

zZ_ framför mapparna innebär att mappen inte innehåller några filer. Om filer läggs in i mappar tas zZ_ bort. Egna undermappar kan skapas men tänk på att vara tydlig vid namnsättning. Fundera på om någon annan kan förstå vad mappen innehåller. Om inte, är namnet inte tillräckligt tydligt.

Ritningar och övriga handlingar ska vara sparade i PDF-format.

Ritningar byggs upp av respektive teknikområdes skapade modellfiler. Alla ingående filer ska, vid leverans, vara rensade från oanvända XREF, objekt, block, lager, linjetyper osv, som inte behövs för att framställa redovisningslayouten. Ingående objekt ska vara AutoCAD-objekt så att de går att öppna utan applikationer.

Vid all projektering ska kommunens egna templatefil och ritningsdefinitionsfil användas vid projektering. Ritningsdefinitionsfilen ska enbart innehålla ritningsram och rithuvud.

Filer för nedladdning

Template Befintligt VA,VEAB 2024
Template Detaljplaner 2024
Template Inmätning 2024
Template Primärkarta 2024
Template Projektering 2024

Ritningsdefinitionsfil
Ritningsram

Skala ska vara angiven och skalstock ska finnas på samtliga planritningar.

Det ska finnas med stomnätspunkter och (Hjälppunkter) på ritningen som har legat till grund för projekteringen i höjd och plan SWEREF991500, RH2000.

På varje planritning ska norrpil och skalstock redovisas.

Aktuellt koordinat- och höjdsystem ska anges i teckenförklaring som upprättas på respektive ritning som innehåller lägesinformation.

Gällande enhet är meter undantaget konstruktionsritningar som kan redovisas i millimeter. All geografisk information skall projekteras i för projektet gällande koordinatsystem. Koordinatangivelser ska överensstämma med eventuella grundkartor.

Profiler för väg redovisas normalt i längdskala 1:1 000, höjdskala 1:100.

Planer utförs i för projektet anpassad skala, normalt i skala 1:400. Skala 1:200, skala 1:100 kan användas för att göra ritningen tydligare. För detaljer i plan kan skala 1:100, 1:50, 1:20 användas. Översiktsplaner normalt 1:1000, även 1:1500 kan användas.

Normalsektioner och detaljer utförs i för projektet anpassad skala, normalt 1:50, eller 1:20.

Tvärsektioner redovisas i skala 1:100.

Nya lager får skapas och ska ha namn enligt:

• Projekterade: _P_lagernamn
• Befintligt: _BEF_lagernamn.

Alla leveranser av geografiska data till och från kommunen sker i SWEREF 99 15 00 och RH2000 om inget annat är överenskommet.

Gatunamn, kvartersnamn och fastighetsbeteckningar ska var tydligt redovisade i planritningar och profiler. Om det görs hänvisningar till andra ritningar i handlingen ska detta redovisas med ritningsnummer.

Färg i ritningar ska användas mycket sparsamt, helst endast för olika typer av ledningar och kablar då dessa ofta är ett problem att få tydliga på ritning. Projekterat VA är tydligt att visa i färg men då tillämpas helst gråskala på befintliga ledningar. Ofta används färger för att göra det tydligare i ritningar som redan innehåller för mycket information. Om för många färger används blir det omvänt otydligare istället.

Penninställning

Penninställningar som används är alltid gruppens gemensamma Plot Styles:

Penninställningar färg

Ändra aldrig i penninställningar utan välj istället lämplig färg på lagret när du ritar. Det ska istället vara ’Plot Style’ som bestämmer färgens utseende på ritning vid plottning.

Teckenförklaring och symboler finns i Template.

Består handlingen av fler än två planritningar ska lokaliseringsfigur/orienteringsfigur finnas på samtliga planer. Konnektionslinje med hänvisning mot intilliggande ritningar ska redovisas.

Rivningsplan används endast när det behövs. Rivningsinformation kan finnas med på befintlighetsplanen.

Rivningsinformation kan med fördel kombineras med information för befintliga förhållanden.

En mark- och gatuplan visar det färdiga resultatet på en så ren ritning som möjligt (utan höjder och detaljer) och används vid alla jobb där ovan mark förändras. Vid mindre projekt kan utformningsplanen även inkludera höjdplanen.

Allt som syns ovanifrån skall vara med på mark- och gatuplanen, det vill säga brunnslock, rännstensbrunnar, stödmurar, stolpar/fundament, träd och dylikt.

Vägbredder och horisontella radier anges på ett tydligt sätt.

Vid utsträckta projekt skall det även finnas en översiktskarta med markerad ritningsindelning på.

Skyltar kan visas på mark- och gatuplanen om det endast ingår ett mindre antal i projektet, annars visas det på en separat ritning.

Vid VA-projektering är ofta ritningsläsbarheten ett problem då många ledningar ligger på samma ställe både befintliga och projekterade, tillsammans med kablar. En avvägning får då göras om en befintlig VA-plan behöver göras utöver VA-planen för tydlighetens skull. Dessutom kan även en samordningsplan behövas där samtliga ledningar och kablar redovisas.

Vid förändringar/sanering av befintligt VA bör en ren VA-plan med enbart befintliga ledningar finnas med och gärna i färg för tydlighetens skull. Finns det risk för påträffande av slopade ledningar kan det vara bra att även ta med dessa ledningar.

Ledningslinjer skall synas tydligt på ritning. Vid behov kan linjerna separeras för att öka tydligheten men spillvattenbrunnarna skall vara korrekt placerade på ritning.

Brunnar skall vara numrerade med början nedströms. Vilken typ av brunn eller annan anordning som avses skall alltid anges samt med dimension, där det är av intresse.

Som princip läggs spillvattenservisen 6 meter från tomtgräns i fallriktningen. På samtliga spill- och dagvattenvattenserviser sätts spol/rensbrunn 0,5 m, efter utanför tomtgräns. Spolbrunnen symboliseras med en fylld ring. Spillservisens läge måste vara rätt men övriga servisledningar kan ”dras isär” för tydlighetens skull.

På samtliga vattenserviser sätts servisventiler 0.5 meter utanför tomtgräns.

Servisledningen ritas 2 meter in på fastigheten.

Vid behov kan delar av mark-och gatuplan läggas in med som bakgrund med tunt raster alternativt tunna linjer.

Servisernas dimension, material och typ av ventiler anges på ritning i informationsruta tillsammans med en förteckning över linjetyper och brunnar.

Eventuell vägdränering skall tas med på VA-planen.

Om VA-profil inte görs skall alla höjder under mark som är relevanta redovisas på VA-planen.

Vägutrustningsplan för permanent trafikreglering ska innehålla samtlig ny vägutrustning. För att förtydliga läsbarheten kan även befintlig vägutrustning behöva visas på planen.

Vägutrustning innefattar vägmarkeringar, vägmärken, vägvisning, gatunamnsskyltar, räcken, belysningsstolpar och dylikt inom entreprenadområdet. För att tydliggöra utsättningen kan måttkedjor eventuellt behövas.

Lekredskapens säkerhetsytor skall markeras på ritning.

Växtförteckning skall finnas på ritning eller som bilaga till mängdförteckningen.

Samtliga beteckningar på ritningen skall återfinnas under teckenförklaringen. Hänvisningar till växtbäddsuppbyggnad, sektioner eller liknande skall finnas på respektive ritning.

Samtliga höjder ska redovisas som plushöjder med två decimalers noggrannhet. Anslutning till omgivande mark och avvattningspunkter ska tydligt redovisas med angivande av nya och befintliga höjder. Befintliga höjder redovisas med understruken text, till exempel +164.12. Höjdsättning kan även göras med höjdkurvor.

Allt som syns ovanifrån skall vara med på höjdplanen, det vill säga brunnslock, rännstensbrunnar, träd och dylikt.

Höjdplanen skall vara fri från raster.

Alla digitalt insamlade kablar samlas på en egen kabelritning. Viktigt att lagernamnen innehåller även kabelägarens namn då ibland flera kablar av samma typ förekommer i ett projekt.

Nya och befintliga kablar ska synas på samma ritning med hänvisningstexter. På belysningsplaner ska även befintliga belysningsstolpar och befintliga/nya träd synas.

En samordningsritning tas fram när det är många ledningar och kablar som ligger nära varandra för att undvika krockar. Fördel att ha bredden på bottenbredd kabelchakt.

Arkeologi och fornlämningar

Det är kommunens ansvar att i planeringsskedet identifiera eventuella fornlämningar enligt Kulturmiljölagen (1988:950) som kan beröras av ombyggnationen genom att till exempel studera relevanta kartor från Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet för det aktuella området.

I projekteringsfasen kan det bli aktuellt med arkeologiska utredningar. Kommunens projektledare sköter dialogen med Länsstyrelsen om detta medan projektören bistår med erforderligt material.

Belysning och trafiksignaler

Underlag för befintliga ledningar och detektorslingor till trafiksignaler erhålls av kommunen.

Underlag för befintliga kablar till belysning hämtas från Ledningskollen.

Ledningar och kablar

För att bedöma konsekvenserna vid tilltänkt ombyggnation för befintliga ledningar samt vid projektering av ledningar ska rutiner för Ledningskollen användas.

Få besked om ledningar och kablar från Ledningskollen. Länk till annan webbplats.

Primärkarta

Utdrag från primärkartan för grundkarta till det aktuella projekteringsuppdraget beställs hos geodataenheten via e-post geodata@vaxjo.se (gäller endast konsulter).

Som underlag för en detaljprojektering krävs att det aktuella området mäts in. En inmätning kan även behövas i andra skeden i uppdraget. Det åligger projektören att erhålla ett så korrekt underlag som möjligt.

Tilldelad primärkarta ska alltid klistras in i templatefilen som finns nedan för att få rätt utseende.

Om projekteringen görs utan inmätning som underlag ska det tydligt framgå att befintliga förhållanden inte mätts in.

• Normal skala är H= 1:100 L= 1:1 000
• Brunnsnummer i ballongmarkering där nedströms är åt vänster om det är möjligt
• Sektion, typ av brunn och material anges på vertikal linje under/över marklinjen typ:
• 0/100,00 DNB ø1000 BTG
• Korsande ledningar med informationsruta och kablar visas på profilen samt längsgående om de berörs av arbetet
• Nivå till berg skall anges om det är känt. Korsande gator markeras i överkant av profilen
• Vattenventiler och brandpost markeras över marklinjen
• Gatans brytpunkter markeras med sektion och höjd i nederkanten av profilen med texten längs vertikal linje typ 0/150,50 +184,15
• Gatuhöjder på profillinjen var 10:e alternativt var 20:e meter
• Plandata som redovisar raklinje och kurvor i plan
• Vattengång, dimension, lutning och material för alla ledningar. Lutningen anges med max 1 decimal (till exempel 6,2)
• Materialet anges exempelvis: PE 80 PN 10 110/90,0 SDR 11 för vatten och PE 80 PN 6,3 140/153,6 SDR 17 för tryckavlopp
• Markslag och markförhållanden anges om de är kända
• Ledningsbädd etc. utförs enligt Anläggning – AMA
• En ny rad under packningshöjden med Gatubredd/överbyggnad t.ex. 6,0 meter /0,6 meter
• Typ av ventiler och brandposter skrivs i informationsruta eller på teckenförklaring på planritningen
• En förteckning över symboler och linjetyper placeras över ritningshuvudet Layout
• Alla baslinjer enligt färgställningen i template
  
• Överbyggnad markeras med streckad linje.

Normalsektion, sektioner

• I första hand skala 1:50, alternativt skala 1:100
• Ledningsplacering enligt AMA
• Placering av träd, belysning, fjärrvärme, kablar och annat ska visas
• Gatuuppbyggnad med ballongmarkeringar och medföljande beskrivning
• Centrumlinje och profilplan
• Vid normalsektion höjdsättning utifrån centrumlinje. Vid markerade sektioner på planritning anges precisa +-höjder
• Lutningar visas med pil och procenttal
• Måttsättning med 2 decimaler
• Släntlutningar anges exempelvis 1:3.

Tvärsektioner

• Enklare typ av sektion som används där till exempel höjdsättning avviker från normalsektionen
• I första hand skala 1:100, alternativt skala 1:50
• Precisa lägen på ledningar och plushöjder.

Detaljer

• Markeras på planritning med en ring och anvisning till ritning typ DETALJ A, SE RITNING 47:12–2:03
• Skala 1:100, 1:50, 1:20 alternativt 1:10
• Höjder, mått och material anges.