Trafikutformning

Tabellen är hämtad från Växjö kommuns Trafikplan för Växjö 2030 , 13 MB, öppnas i nytt fönster.. Vilket nät den aktuella sträckan kommer att tillhöra definieras i planeringsskedet.

*På regional huvudgata om hastighetsdämpande åtgärd kan ske i plan skall 4 meter eftersträvas. Bredd på gatans körbana mellan kantstenar vid refuger etc. beslutas i samråd med beställarstöd projektvis.

Nedan angivna körbanebredder tar inte hänsyn till eventuella utrymmen för stödremsor, vägrenar, diken etc.

Tabellen är hämtad från Växjö kommuns Trafikplan för Växjö 2030 , 13 MB, öppnas i nytt fönster.. Vilket nät den aktuella sträckan kommer att tillhöra definieras i planeringsskedet.

*Bredd på gatans körbana mellan kantstenar vid refuger etc. beslutas i samråd med beställarstöd.

Nedan angivna körbanebredder tar inte hänsyn till eventuella utrymmen för stödremsor, vägrenar, diken etc.

Tabellen är hämtad från Växjö kommuns Trafikplan för Växjö 2030 , 13 MB, öppnas i nytt fönster..

Gångbanor ska ha ett fast ytskikt med en jämn och halkfri yta och så horisontell som möjligt. Tät asfalt, släta betongplattor och släta naturstenshällar ger god tillgänglighet. I parkmiljö och naturområden ger packad stenmjöl god tillgänglighet.

Ur tillgänglighetssynpunkt ska en gångbana vara 2 meter bred. Gångbanor ska i största möjliga mån separeras från cykelbanor.

Tabellen är hämtad från Växjö kommuns Fotgängarplan. , 3 MB.
För gångvägar i parkmiljö se Natur och friluftsliv under Typmiljöer.

Tabellen är hämtad från Växjö kommuns Trafikplan för Växjö 2030 , 13 MB, öppnas i nytt fönster.. Vilket nät den aktuella länken kommer att tillhöra definieras i planeringsskedet.

Parkering

Det är önskvärt att gaturummet i första hand utformas på ett sätt som visar hur uppställning av fordon får ske. Utformningen ska ske i samspel med de trafikregler som gäller. Det kan vara körbanebredder, materialval, stolpplacering m.m. Detta leder till att utformningen förklarar trafikregleringarna.

Uppställning av fordon får inte förhindra framkomlighet, blockera in- och utfarter eller försämra sikten.

Observera att vid om-/nybyggnad utav parkeringsplatser för motorfordon med fler än 30 platser krävs oljeavskiljning av någon form enligt kommunens riktilnjer. Utformning av oljeavskiljning sker efter förutsättingar projektvis.

Parkeringsplats för biltrafik

• Bredd och längd på längsgående kantstensparkering för bilar och lastbilar anpassas efter tillgänglig körfältsbredd och följer råden från VGU.
• Parkeringsrutor bör helst märkas ut med vägmarkering eller vitt material.
• Tvärställda parkeringar bör undvikas. Parkeringarna ska placeras så att backning över gång- och cykelbanor helst undviks.
• Tillåten parkering märks ut med vägmärke där det annars inte är tillåtet (till exempel längs huvudled) att parkera eller där särskild reglering ska införas.

Utformning av parkeringsplatser

• För vinkelställda uppställningsplatser får det vara högst 20 meter från en uppställningsplats till vägmärket.
• Totallängd på mellan 40-80 meter skyltas med två vägmärken.
• Saknas fysisk avgränsning kompletteras vägmärket för parkering med pilar.
• Behövs en lucka för till exempel en körbar port eller hämtning av sopor, gäller gatans reglering i luckan och uppställning där ska ske parallellt med kantstenen.
  

Radier och lutningar för samtliga vägar och tillhörande eller friliggande gång- och cykelinfrastruktur ska dimensioneras enligt senaste versionen av VGU.

Tabellen ska användas för lutning av gator, cykelbanor, diken med mera. inom tätort. Vattenavrinning samt tillgänglighet för rörelsehindrade och synnedsatta ska speciellt beaktas i detta skede. Vid nyanläggning gäller nedan ställda krav, vid ombyggnad ska dessa värden eftersträvas.

Vid nyanläggning gäller dessa ställda krav i tabellen. Vid ombyggnad ska värden enligt tabellen eftersträvas. Samtliga slänter ska ha en mjuk avrundning vid fot och krön.

I tabellen nedan anges de godtagbara frihöjder som växtlighet minst ska uppfylla för respektive yta för att tillgodose dimensionerande trafikslags trafiksäkerhet och komfort. Om inte nedanstående krav kan uppfyllas måste en ny placering i längs- eller sidled undersökas.

Observera att små vertikala radier och specifika driftsrutiner kan påverka frihöjden ytterligare.

Kommunens siktkrav följer kraven i VGU för linjeföring och korsningsutformning. Detta gäller såväl för motorfordonstrafik som för cykeltrafik. Dimensionerande trafiksituation, hastigheter, vertikala lutningar och omgivning påverkar alla kraven på fri sikt varför VGU:s handledning ska användas.

För fastighetsägare gäller följande krav för underhåll av växtlighet, byggnation av staket med mera för att tillgodose god sikt, se även kommunens webbplats för mer information.

Här redovisas ett urval av de vanligast förekommande situationerna och vilka krav som gäller för just den situationen.

Övergångsställe och passager

Övergångsställen ses som en framkomlighetsåtgärd då fordonsförare har väjningsplikt och därmed skyldighet att släppa fram gående. Gångpassage däremot är en ordnad plats för gående att korsa gatan, men är inte reglerad som ett övergångsställe och fordonsförare har inte väjningsplikt.

• Samtliga övergångsställen ska tillgänglighetsanpassas.
• Nya övergångsställen ska hastighetssäkras. Om det anses som olämpligt med hastighetssäkring ska annan lösning för korsande gångtrafik väljas.
• Kantstödet är den enda allmängiltiga lösningen för att personer med nedsatt synförmåga ska kunna identifiera gränsen mellan gång- och körbanan. Den ger även en riktningsanvisning över körbanan. Därför ska en vinkelrät övergång mot kantstödet eftersträvas.
• För att personer med nedsatt synförmåga ska hitta till gångpassagen/övergångsstället ska det anordnas en markering vid fasad/gångbanans innerkant, till exempel i form av plattor och ledstråk/pollare.
• Övergångsställe och passage ska utformas på samma sätt förutom vägmarkeringar och vägmärken som visar att det är ett övergångsställe.

Övergångställe och passage ska byggas enligt Växjö kommuns principritning

Cykelöverfart

Cykelöverfarter kräver lokal trafikföreskrift och ska hastighetssäkras och märkas ut med såväl vägmarkering som eget vägmärke. Dessa kombineras med fördel tillsammans med övergångsställen.

• Cykelöverfarter är huvudprincipen vid passager för cykel över gata.
  
• Cykelöverfarter ska sträva efter att ha ett bilavstånd (5 meter) mellan GC-vägen och gatan (korsning, rondell).
  
• Upphöjd överfart ska göras enligt principritning.
  
• Vid överstigande gatubredd på 8 meter ska gatan smalnas av vid överfarten alternativt refug.

Skyltning

• Använd B8 i liten storlek, vinklad till cyklister på korsande cykelbana när cyklister inte ser ordinarie B8 för vägtrafiken
  
• Montera A9 om hastigheten på aktuell sträcka är skyltad med 40 km/h eller högre
• Vid kombinerat övergångsställe och cykelöverfart ska B3 monteras längst ned och B8 överst på samma stolpe
• Se principritning.

Signalreglerad korsningspunkt

En signalreglerad korsning underlättar för cyklister och gångtrafikanter att korsa gatan/vägen och minskar generellt deras väntetid.

Längs med prioriterade huvudcykelstråk använder vi oss av systemet ”grön våg”. Det vill säga att det automatiskt blir grönt för gående och cyklister 3 sekunder före trafiksignalen visar grönt för bilar i samma riktning.

Gående och cyklister ska ges företräde före biltrafik.

Rondellyta

I rondellyta bör det finnas en hårdgjord uppställningsyta för service av växtlighet.

Kantsten

• Kantsten i cirkulationsplatser ska vara av granit. Kantstenen gjuts fast i betong
• Om cirkulationsplatsen har en överkörningsbar inre yta ska den yttre kantstenen vara fasad med visning 6 centimeter
• Den inre kantstenen som avgränsar rondellen ska vara icke-fasad med kantstensvisning på minst 12–18 centimeter.

Ytterytor

• I cirkulationsplatser där yttre kantsten ej finns, används fräst räffling som sidobegränsning.
• I stadsmiljö används kantsten. Bakom plattorna ska det finnas ett motstöd i form av en hårdgjord yta på ca 50 centimeter. Plattorna ska vara nedsänkta så att högsta punkten är i nivå med omgivande asfalt.

Mittrefuger

• Minsta avstånd mellan refugens kantsten och körbanans kantsten bör vara 3,5 meter med hänsyn till framkomlighet för stora fordon samt driftfordon.
• Refugens djup ska vara minst 2 meter.
• Refugen utförs även med en nollad del med två meters bredd, där det finns möjlighet/plats, för att underlätta för drift- och underhåll.

Regional huvudgata 1

40 millimeter m ABS 16 70/100 (kkv≤6) Alt: 40 millimeter ABT 16 70/100 (kkv≤6)
40 millimeter ABB 16 50/70
45 millimeter AG 22 100/150

80 milimeter obundet bärlager
470 milimeter förstärkningslager
Geotextil N3*

Regional huvudgata 2

40 millimeter ABT 16 70/100 (kkv≤6)
45 millimeter AG 22 70/100

80 milimeter obundet bärlager
420 milimeter förstärkningslager
Geotextil N3*

Cirkulationsplats/Bussficka

40 millimeter ABT 16 PMB 40/100-75 kkv≤6
40 milimeter ABB 16 50/70
Nätarmering Förbitumiserat fibernät brotthållfasthet >100 kN/m i längsled och tvärled
45 millimeter AG 22 100/150

80 milimeter obundet bärlager
470 milimeter förstärkningslager
Geotextil N3*

Industrigata

40 millimeter ABT 16 70/100
45 millimeter AG 22 100/150

80 milimeter obundet bärlager
470 milimeter förstärkningslager
Geotextil N3*

Lokalgata

32 millimeter ABT 11 70/100
45 millimeter AG 22 100/150

80 milimeter obundet bärlager
420 milimeter förstärkningslager
Geotextil N3*

Gång- och cykelväg

25 millimeter ABT 11 100/150
45 millimeter AG 22 100/150

80 milimeter obundet bärlager
250 milimeter förstärkningslager
Geotextil N3*

Gångbana (ej driftfordon)

40 millimeter ABT 11 100/150

Obundet lager bestäms i projektering beroende på användning.

*Geotextil används vid behov

• Bredd på stödremsa ska vara 25 centimeter.

• 0-8 i stödremsa. I anslutning till alla ytor som klipps eller slås minst en gång om året i tätbebyggda områden, övriga sträckor 0-18.

Generellt gäller att bullerskyddet ska placeras så nära ljudkällan som möjligt.

Bullerskyddsskärm

Vid utformning av bullerskyddsskärm ska följande beaktas:

• Vindlaster
• Ljusreflektioner
• UV-beständighet
• Infästning
• Slagtålighet
• Drift och klotterskydd
• Sikt i korsningspunkter och vid övriga öppningar i skärmen
• Fågelinflygning

Reflekterande skärmar

Vid utformning av reflekterande skärmar ska följande beaktas:

• Skärmarna kan vara både ogenomsiktliga samt genomsiktliga. Viktigt att tänka på vid användning av transparenta material är risken för inflygning av fåglar.
• Viktigt att tänka på är även materialets repning- och slagtålighet varpå rent glas inte bör användas.
• Reflektioner är något att ha i åtanke då det lätt uppstår vid lågt solstånd.

Absorberande skärmar

I absorberande skärmar finns ofta en kärna av en bullerabsorbent.

Bullerskyddsvall

Vid utformning av bullerskyddsvall ska följande beaktas:

• En princip kan vara att vallens lutning ställs brantare mot ljudkällan och flackare på dess motsatta sida.
• Lutning
• Beklädnad
• Driftväg
• Avvattning

Storlek

Alla nya vägmärken ska följa TSFS 2019:74 när det gäller placering, storlek på vägmärken, tilläggstavlor och andra anordningar för trafiken.

Tilläggstavlor ska ha samma bredd som huvudskylten.

Storlekar på gatunamnsskyltar ska vara 80/60 millimeter och dubbelsidiga.

Trafikportaler

Om inget annat anges skall portaler ha fackverkskonstruktion. Portalen skall vara dimensionerad för en skyltarea med en faktor ett.

Reflexer

Stopp-, hastighets-, väjnings-, övergångsställes-, huvudleds-, förbud mot trafik med motordrivet fordon-, infart förbjuden och trafikdelarskyltar ska vara högreflekterande. Övriga vägmärken ska vara normalreflekterande såvida det inte på samma stolpe också finns högreflekterande vägmärke. Sammanhängande skyltpaket ska alltid ha samma reflektionsgrad. Äldre vägmärken som har eller har fått en sämre reflektion ska samtidigt bytas ut till högreflekterande.

Stolpreflex (X10) ska användas på trafikdelarmärken (D2).

Märkning

På alla vägmärkesskyltar ska det på baksidan sättas en klisterdekal som anger tillverkningsår, tillverkare och reflexgrad på vägmärket.

Placering

Vägmärken placeras så att de uppfyller kraven på fri höjd. Det är viktigt att placering i höjd- och sidled ger optimal synlighet och läsbarhet.

Frihöjder. Vägmärken som placeras i ytor där trafikanter inte rör sig, till exempel mittrefuger, placeras normalt 1,7 meter ovan mark underkant skylt/vägmärke.

Vägmärke sätts enligt tabell och figurer nedan.

Vägmarkeringarnas utformning och användning styrs av Trafikförordningen TrF (1998:1276), Vägmärkesförordningen VMF (2007:90) och Transportstyrelsens författningssamling TSFS (2010:171). Vid om- och nybyggnad ska frågor som berör vägmarkeringar samrådas med berörd personal på gata och trafik. Målning ska inte ske över betäckningar eller ventiler.

Material

All vägmarkering som inte är tillfällig skall utföras av friktionsmassa. Tillfällig vägmarkering ska utföras utan friktionsmassa. Vid längre projekt på ca 1-3 år ska kontakt tas med personal på gatudriften.

Vägmarkering i stensatta ytor markeras med vit sten.

Längsgående vägmarkering

Inom tätbebyggelse utförs längsgående vägmarkering normalt om vägen klassats som huvudled eller har mer än ett körfält i samma körriktning. Dessutom kan markering vara motiverad på del av gata, som har en ogynnsam linjeföring.

Mittlinje utförs ej om vägbredden understiger 6,5 meter. På alla gator och vägar är linjebredden för mittlinjer normalt 0,1 meter. Indelningen ska vara 3+3 på gator med hastighetsbegränsningen under 60 km/tim och 3+9 för vägar över 60 km/tim.

Körfältslinje som avgränsar avvikande körfält, eller särskilt reserverat körfält, utförs med dubblerad linjebredd (normalt 0,2 meter) samt indelningen 3+3 oavsett hastighet. Körfält reserverade för fordon i linjetrafik avskiljs generellt med heldragen dubblerad linje.

Kantlinje utförs på belagd väg avsedd för genomfartstrafik. Kantlinje utförs inte i tätortsmiljö om kantsten finns och belysningen är tillräcklig. Indelningen ska vara 1+2.

Spärrområden

Avstånd mellan snedstrecken är normalt 3 meter eller vid stora ytor 6 meter. Lutningen ska vara 1:2.

• Fullständig utmärkning: Gator/vägar med 60 km/h och däröver, samt i vissa fall andra större huvudleder utanför centrum.
• Förenklad markering: Övriga huvudleder främst i centrala delar, samt andra större gator där särskild markering behövs för att uppmärksammarefugen. Gäller särskilt breda refuger.
• Ingen markering alls: Vid refuger i gatuanslutningar och andra platser med låga hastigheter. Gator med hastighetsbegränsning till 30 km/h eller lågfartsgata.
  

Vägvisningen ska följa och vara likformig med den vägvisningsstruktur som finns i dag. Vid all vägvisning ska nedanstående följas.

Montering av vägvisningsskyltar ska i första hand ske på fyrkantsstolpar. Dimensionering av stolpe och fundament sker utifrån beräkningar av vindlaster i förhållande till total skyltarea. Beräkningen ska ske enligt Transportstyrelsens normer.

Är stolpens dimension större än 60 millimeter och hastigheten på sträckan överstiger 60 km/h ska montering övervägas ske på slipbase.

Lokaliseringsmärken sätts vinkelrätt mot körbanan. Ingen extravinkling för att undvika bländning utförs.

Cykelvägvisning

Cykelvägvisning för huvudcykelstråken ska följa de riktlinjer som anges i kommunens cykelplan.

Fasta hinder

Sten som hinder mot fordon får enbart användas om inga driftsfordon ska trafikera till exempel gångvägen. Sten går däremot att komplettera med pollare som ett längre hinder längs en väg med anslutande gångväg.

Mått

• Avstånd mellan fasta hinder (såsom natursten) till pollare eller avstånd mellan pollare utförs med ett mellanrum om 1,5 meter, så att man vid löstagbar pollare får fritt mått om 3m i avseende för räddningsfordon och större driftsfordon.
• Mellan fasta hinder på vägar och GC-vägar skall det fria måttet vara minst 2,5 meter eller om möjligt 4 meter.
• Trafikskyltar, stolpar och likande skall om möjligt placeras med ett avstånd på minst 80 centimeter mellan vägbanekant och mitten på stolpe, eller med fritt mått mellan körbanekant och skyltens kant om minst 50 centimeter.
• Fritt mått vid placering av cykelgrind/bom ska vara 1,5 meter.

Fundament

• Om mer än två stycken trafikskyltar/vägmärken monteras på samma stolpe bör 70 kilo betongfundament användas oavsett i gräs- eller grusytor.
  
• Fasta trafikskyltar/vägmärken och stolpar i grönytor monteras i betongfundament. Om god stabilitet kan möjligöras väljs 50 kilo betongfundament. Fundament i grönyta väljs med fördel till 70 kilo betongfundament för god stabilitet.
• Fundament av plast; 60/520 millimeter, minst 3,5 kilo med vingar typ Greenpipe eller likvärdig får användas om god förankring kan tillses likt lättare fundament av betong.
• Fundament för 60 millimeter rör skall hålla visning på 5 centimeter.

Kantsten

• Betongkantsten: Ska vara 10 centimeter visning. Vid infarter ska vara infartssten med mjuk fasning och en höjd på 6-7 centimeter användas, 0,5 meter utanför infartslinjen.
• Råkantsten: Ska vara 10 centimeter visning. Vid infarter ska det vara en fasning på stenen med en höjd på 6-7 centimeter, 0,5 meter utanför infartslinjen.

• Åtgärder med ”Cigarr” asfaltsramp alternativt sänkning/Byte genomförs endast efter inmätning av gatuingenjör, I det fall infarten har en Rak spetsig kant över 7 cm alternativt har en mjuk fasad form över 10 cm kan åtgärd genomföras.

Oavsett ursprungsmått före en vägrenovering är det dessa mått som används vid bedömning.

Krav Brobyggande TDOK 2016:0204 Version 3.0

• Alla broar finns idag (2023) registrerade i BaTman. Där finns uppgifter om bland annat brotyp, byggår, tillåtet tryck, konstruktion, längd, fri höjd, fri bredd, material, grundläggning, besiktningsdatum och ritningar.
• Bredd och höjd för broar dimensioneras av krav från trafiken och underhållsfordon.
• Gång- och cykelbroar ska dimensioneras för servicefordon med totalvikten 7 ton.
• Tunneln och dess till- och frånfarter ska utformas för att ge så bra sikt som möjligt.
• Tunneln och dess intilliggande ytor ska belysas så att de upplevs trygga.
• Väggar ska vara försedda med klotterskyddshinna.
• Teknisk livslängd skall vara 80 år.
• Alltid bärighetsberäkning samt A och B värde oavsett om bron ingår i ett gång- och cykelstråk.
• Vid spännvidder över 20 meter ska man undvika att använda trä i stommen på vägbron. Betong och stål är att föredra.
• Räcke minimum 1,4 meter.
• Driftkalkyl ska göras på varje anläggning.
• Inga buskar och träd placeras närmare än 3 meter från brokonstruktion.
• Relationshandlingar viktigt vid färdigställande av bro.

Vägräcken ska vara rörräcke av modell FMK B1 eller likande. I centrum och specifika projekt ska de lackas i RAL 7024.

Räcken i park- och naturmiljö, se Räcke, handledare, stålkonstruktioner under Utrustning.