Trafikutformning

Här ges förutsättningar för gatu- och trafikutformning. Denna information ska användas i projekteringsuppdrag men kan även vara vägledande i tidigare skeden.

När produkter är angivna i handboken är det endast för exemplifiering för att beskriva vad som åsyftas och vad som finns i Växjö kommuns offentliga miljöer idag. Likvärdiga produkter kan i senare upphandlingsskede komma att användas.

Trafikmiljöer

Tabellen är hämtad från Växjö kommuns Trafikplan för Växjö 2030 , 13 MB, öppnas i nytt fönster.. Vilket nät den aktuella sträckan kommer att tillhöra definieras i planeringsskedet.

Tabell över utforming av biltrafik

Aspekt

Regionala huvudgator

Övriga

Huvudgator

Uppsamlingsgator

Lokalgator

Skyltad hastighet (matchad av utformning)

40–60 km/h

40–60 km/h

30–40 km/h

30 km/h

Hastighetsdämpande åtgärder

Avsmalningar
Refuger
Förskjutning
Upphöjd tillfart, restriktivt

Avsmalningar
Refuger
Förskjutning
Upphöjd tillfart, restriktivt Busskuddar Platågupp

Avsmalningar
Refuger
Förskjutning
Upphöjd tillfart, restriktivt Busskuddar Platågupp

Avsmalningar
Refuger
Förskjutning
Upphöjd tillfart, restriktivt Busskuddar Platågupp

Cirkelgupp

Blomlådor

Korsningar med oskyddade trafikanter

Planskildhet Signalreglering Riskreducerande gcpassager Hastighetssäkrad övergångsställen, restriktiv Hastighetssäkrad cykelöverfart, restriktiv

Planskildhet, restriktivt Signalreglering Hastighetssäkrade övergångsställen Riskreducerande gc-passager Hastighetssäkrade gc-passager Hastighetssäkrade cykelöverfarter Hastighetssäkrade korsningar

Hastighetssäkrade övergångsställen Riskreducerande gc-passager Hastighetssäkrade cykelöverfarter Hastighetssäkrade gc-passager Hastighetssäkrade korsningar

Gångpassage

Cykelpassage

Bredd på gatans körbana

40 km/h: 6,75 meter

60 km/h: 7,5 meter

40 km/h: 6,75 meter

60 km/h: 7,5 meter

5,6 meter + eventuell parkering

5,4 meter + eventuell parkering

Bredd mellan kantstenar vid refuger etc.

Minst 3,5 meter

Minst 3,5 meter

Minst 3,5 meter

-

Korsningar

Belastningsgrad < 0,8

Belastningsgrad < 0,9

Inga krav på högsta belastningsgrad

Inga krav på högsta belastningsgrad

Drift och underhåll (Snöröjning)

Prioritet 1

Prioritet 2

Prioritet 3

Prioritet 3

Beläggning (Jämnhet, gatsten)

Asfalt på sträcka

Asfalt på sträcka

Asfalt på sträcka, gatsten okej där det inte är bostäder

Asfalt på sträcka, gatsten okej där det inte är bostäder

Hänsyn vid vägarbeten

Höga krav på framkomlighet och säkerhet

Höga krav på framkomlighet och säkerhet

Höga krav på säkerhet

Höga krav på säkerhet

Parkering (längsgående på gatan)

Nej

Restriktivt och då minst 3 meter djupa fickor

Ja där utrymme finns enligt VGU

Ja

Utfarter

Restriktiva mot utfarter i detaljplan

Restriktiva mot utfarter i detaljplan

Okej med utfarter i detaljplaner

Okej med utfarter i detaljplaner

Tabellen är hämtad från Växjö kommuns Trafikplan för Växjö 2030 , 13 MB, öppnas i nytt fönster.. Vilket nät den aktuella sträckan kommer att tillhöra definieras i planeringsskedet.

 

Tabell över utforming av kollektivtrafik


Prioriterade sträckor

Regionbusslinjer

Övriga sträckor (stadslinjer och industrilinjer)

Reshastighet (inklusive stopp vid hållplatser)

25 km/h

25 km/h

20 km/h

Egna körfält

Då behov uppstår (fördröjningar).

Rak körväg genom rondeller

Vid utpekade ställen då behov uppstår (fördröjningar). Rak körväg genom rondeller

Ja vid utpekade ställen då behov uppstår (fördröjningar)

Hastighetsdämpande åtgärder

Avsmalningar
Refuger
Busskuddar
Platågupp, restriktivt

Avsmalningar
Refuger
Busskuddar
Upphöjd tillfart
Platågupp

Avsmalningar
Refuger
Busskuddar
Upphöjd tillfart
Platågupp

Huvudled

Ja

Ja

Ja, om det ur trafiksäkerhetssynpunkt och bullernivåmässigt är möjligt

Bredd

40 km/tim: 6,75 meter
60 km/tim: 7,5 meter

Minst 3,5 meter mellan kantsten

40 km/tim: 6,75 m
60 km/tim: 7,5 meter

Minst 3,5 meter mellan kantsten

5,8 meter + eventuell parkering

3,5 meter mellan refuger eller motsvarande.

Hållplatsutformning

God framkomlighet, tillgänglighet, komfort. Realtidsinformation på samtliga hållplatser och i app.

God framkomlighet, tillgänglighet, komfort. Realtidsinformation på samtliga hållplatser och i app.

God framkomlighet, tillgänglighet, komfort. Realtidsinformation på samtliga hållplatser och i app.

Hållplatsavstånd

400 meter

1000 meter

400 meter

Signalkorsningar

Prioritering

Prioritering

Prioritering

Dimensionering i korsningar

15 meter boogiebuss
18 meter ledbuss

15 meter boogiebuss

15 meter boogiebuss
18 meter ledbuss

Drift och underhåll

Prioritet 1

Prioritet 2

Prioritet 3

Beläggning

Asfalt på sträcka

Asfalt på sträcka

Asfalt på sträcka

Vägarbeten

Planering av arbetet för att begränsa omledning av busstrafiken, planerade arbeten görs i första hand under sommartidtabell

Planering av arbetet för att begränsa omledning av busstrafiken

 Planering av arbetet för att begränsa omledning av busstrafiken

Tabellen är hämtad från Växjö kommuns Trafikplan för Växjö 2030 , 13 MB, öppnas i nytt fönster..


Tabell över utforming av utryckningstrafik

Aspekt

Primära utryckningsvägar

Skyltad hastighet (Matchad av utformning)

40–60 km/tim

Hastighetsdämpande åtgärder

Avsmalningar
Refuger
Förskjutning
Upphöjd tillfart, restriktivt

Bredd på gatans körbana

40 km/h: 6,75 meter
60 km/h: 7,5 meter

Bredd mellan gatstenar

Minst 3,5 meter

Samnyttjande med kollektivtrafikfält

Ja

Korsningar (Utformning, övergångsställen)

Restriktivt med övergångsställen
Restriktivt med cykelöverfarter

Drift och underhåll (Snöröjning)

Prioritet 1

Beläggning (Jämnhet, gatsten)

Asfalt på sträcka

Hänsyn vid vägarbeten

Höga krav på säkerhet och framkomlighet

Parkering (längsgående på gatan)

Mycket restriktivt

Gångbanor ska ha ett fast ytskikt med en jämn och halkfri yta och så horisontell som möjligt. Tät asfalt, släta betongplattor och släta naturstenshällar ger god tillgänglighet. I parkmiljö och naturområden ger packad stenmjöl god tillgänglighet.

Ur tillgänglighetssynpunkt ska en gångbana vara 2 meter bred. Gångbanor ska i största möjliga mån separeras från cykelbanor.

Tabellen är hämtad från Växjö kommuns Fotgängarplan. , 3 MB.
För gångvägar i parkmiljö se Natur och friluftsliv under Typmiljöer.

Rekomenderade mått på gångbana


Rekommenderat minsta mått på
gångbana

Nybyggnation

2,0 m

Bebyggd miljö

1,75 m

Kort avsmalning, bebyggd miljö

1,3 m

Övrigt

Gångvägar som inte är hårdgjorda och som ska vara anpassade för gång- och promenadstråk utförs med ytskikt av 0-4 eller 0-8 milimeter beroende på krav för tillgänglighet.

Ledstråk

Utgångspunkten är att naturliga ledstråk ska användas om sådant finns. På större platser och öppna ytor kan det finnas behov av att komplettera med konstgjorda ledstråk. Ledstråket bör kontrastera mot omgivningen både visuellt och taktilt. Enligt VGU bör ett ledstråk vara mellan 60-70 centimeter brett för att synskadade ska kunna uppfatta stråket med teknikkäppen. För vidare information se Växjö kommuns Fotgängarplan , 3 MB..

Tabellen är hämtad från Växjö kommuns Trafikplan för Växjö 2030 , 13 MB, öppnas i nytt fönster.. Vilket nät den aktuella länken kommer att tillhöra definieras i planeringsskedet.


Tabell över utformning av cykeltrafik


Snabbcykelväg

Prioriterat huvudnät

Huvudnät

Övrigtnät

Maskvidd

En per stadsdel

1-3 per stadsdel

300-500 meter

-

Separering mot gående

Nivåskillnad (lägre gentemot gående)

Materialskillnad
Målning

Nivåskillnad (lägre gentemot gående)

Materialskillnad
Målning

Målning

-

Bredd

3,5 meter (dubbelriktad)
2,5 meter (enkelriktad)

3,0 meter (dubbelriktad)
2,0 meter (enkelriktad)

2,25 meter (dubbelriktad)
1,6 meter (enkelriktad)

3,0 meter (gemensam med gående)

Separering mot biltrafik

Kantsten

Kantsten eftersträvas.

Cykelfält vid max 40 km/h och låga trafikflöden (<900 dh)

Blandtrafik vid 30 km/h och låga flöden

-

-

Korsningsstandard

Planskildhet Cykelöverfart

Planskildhet Cykelöverfart Hastighetssäkrad cykelpassage utan nivåskillnad för cyklande

Cykelöverfart Hastighetssäkrad cykelpassage

Hastighetssäkrad cykelpassage

Dimensionerande hastighet

30 km/h

20 km/h

20 km/h

15 km/h

Trafiksignaler

Detektering

Detektering Överrapportering från motorfordons-trafik

Överrapportering från motorfordons-trafik

-

Drift och underhåll

Prioritet 1

Prioritet 1

Prioritet 2

Prioritet 3

Belysning

Ja

Ja

Ja vid ny/ombyggnad pilljus från körbana kan räcka

Spilljus från körbana kan räcka

Vägvisning

Ja, med avståndsangivelser

Ja, med avståndsangivelser

Endast vissa sträckor/platser

Endast vissa sträckor/platser

Omledning och skyltning vid vägarbeten

Ja. Höga krav på jämnhet och bredd

Ja. Höga krav på jämnhet och bredd

Ja. Höga krav på jämnhet och bredd

Ja

Trygghet (Växtlighet, vägval)

Ja. Höga krav på jämnhet och bredd

Gestaltas med omsorg, särskilt där de går genom parker/natur

Ja

Ja

Sikt

30 meter sikttriangel
1,5 meter fritt på sträcka

20 meter sikttriangel

10 meter sikttriangel

 -

Beläggning

Asfalt

Asfalt

Asfalt

Asfalt
Stenbeläggning
Grus

Parkering

Det är önskvärt att gaturummet i första hand utformas på ett sätt som visar hur uppställning av fordon får ske. Utformningen ska ske i samspel med de trafikregler som gäller. Det kan vara körbanebredder, materialval, stolpplacering m.m. Detta leder till att utformningen förklarar trafikregleringarna.

Uppställning av fordon får inte förhindra framkomlighet, blockera in- och utfarter eller försämra sikten.

Observera att vid om-/nybyggnad utav parkeringsplatser för motorfordon med fler än 30 platser krävs oljeavskiljning av någon form enligt kommunens riktilnjer. Utformning av oljeavskiljning sker efter förutsättingar projektvis.

Parkeringsplats för biltrafik

  • Bredd och längd på längsgående kantstensparkering för bilar och lastbilar anpassas efter tillgänglig körfältsbredd och följer råden från VGU.
  • Parkeringsrutor bör helst märkas ut med vägmarkering eller vitt material.
  • Tvärställda parkeringar bör undvikas. Parkeringarna ska placeras så att backning över gång- och cykelbanor helst undviks.
  • Tillåten parkering märks ut med vägmärke där det annars inte är tillåtet (till exempel längs huvudled) att parkera eller där särskild reglering ska införas.

Utformning av parkeringsplatser

  • För vinkelställda uppställningsplatser får det vara högst 20 meter från en uppställningsplats till vägmärket.
  • Totallängd på mellan 40-80 meter skyltas med två vägmärken.
  • Saknas fysisk avgränsning kompletteras vägmärket för parkering med pilar.
  • Behövs en lucka för till exempel en körbar port eller hämtning av sopor, gäller gatans reglering i luckan och uppställning där ska ske parallellt med kantstenen.

Fickor och klackar

  • Utforma fickan med tydlig början och slut. Visa var första och sista bil får ställa upp, lämplig radie är 3,0 meter. Undvik restytor där en bil nästan ryms och där det finns risk för ”smygparkering”.
  • Parkeringsfickor ska inte byggas på ett sådant sätt att man riskerar att in- och utfarter blockeras av parkerade bilar.

Parkeringsautomat

  • Vid behov kompletteras automaten med en vägvisare och texten P-automat placerad på stolpe i direkt anslutning till automaten.
  • Avståndet till körbanekanten ska vara minst 0,9 meter och från cykelbanekanten minst 1,5 meter.
  • Är avståndet mindre än 1,5 meter till cykelbana ska P-automaten ha en tydlig färgad varningsmarkering.
  • Minst 1,5 meter fri gångbana ska erhållas.

Parkeringsplats för personer med rörelsenedsättning

  • Parkeringsplats längs gångbana utförs 7 meter lång.
  • Vid vinkelrät uppställning utförs platsen 5 meter bred. Måttet kan minskas till 3,6 meter om fritt utrymme på en intilliggande gångbana minst 1,4 meter kan nyttjas.
  • Vid kantstensparkering får hinder på gångbanan inte inkräkta på de fria måtten.
    Angöring för färdtjänstens fordon ska finnas i nära anslutning till entréer.
  • Markbeläggningen vid sidan om parkeringsplatsen ska vara fast, jämn och halkfri.

Ändamålsplats

  • Ändamålsplatser markeras alltid som uppställningsplats med heldragen vit linje 0,1 meter bred
  • Lastplatser utförs med normalbredd 2,5 meter. Stoppförbudet för övrig trafik förtydligas med ett kryss av heldragna vita linjer 0,1 meter breda.

MC-parkering

  • Parkering speciellt avsedd för MC ska vara 2,5 meter lång och 1,5 meter bred.
  • Parkering av fordon på gångbana ska undvikas i möjligaste mån.

Cykelparkering

Cykelparkeringar placeras utanför gångytan (cykelställ monteras minst 3,6 m från gång-/cykelväg).

Cykelparkeringar ska vara förankrade i marken

Minsta avstånd mellan låsbara cykelställ (se mer detaljer på principritning):

  • Cykelpollare och cykelbåge för två cyklar per ställ – c/c 1000 millimeter.
  • Cykelställ för en cykel. Rakt ställd parkering. – c/c 700 millimeter
  • Cykelställ för en cykel. Snedställd parkering. – c/c 700 millimeter
  • Tvåvåningsställ. Välj c/c 500 millimeter eller maximala bredder som leverantören kan leverera. Välj stabila ramar för våning två
  • Parkering för lastcyklar. – c/c 1,2 meter
  • Parkering för cykelkärror. – c/c 1,2 meter

Radier och lutningar för samtliga vägar och tillhörande eller friliggande gång- och cykelinfrastruktur ska dimensioneras enligt senaste versionen av VGU.

Tabellen ska användas för lutning av gator, cykelbanor, diken med mera. inom tätort. Vattenavrinning samt tillgänglighet för rörelsehindrade och synnedsatta ska speciellt beaktas i detta skede. Vid nyanläggning gäller nedan ställda krav, vid ombyggnad ska dessa värden eftersträvas.


Tabell över utforming av lutningar


Längslutning

Körbanor

≥1 % i rännsten

≥1,5 % i öppen ränndal

Cykelbanor

≤ 4 % (Lokala avsteg tillåtet vid t.ex. broar och viadukter)

Kombinerade gång- och cykelbanor

≤ 4 % (Lokala avsteg tillåtet vid t.ex. broar och viadukter)

Gångbanor och andra gångytor

≤ 2 % (Lokala avsteg tillåtet vid t.ex. broar och viadukter)

Tillgänglighetsanpassade ramper

≤ 5 %

Övriga hårdgjorda ytor (t.ex. refuger)

2–4 %

Gräsytor

stora gräsytor: ≥ 1 %

mindre gräsytor: ≥ 2 %

Vid nyanläggning gäller dessa ställda krav i tabellen. Vid ombyggnad ska värden enligt tabellen eftersträvas. Samtliga slänter ska ha en mjuk avrundning vid fot och krön.

Tabell över utforming av tvärlutningar


Tvärfall

Körbanor

Raksträcka: 2–4 % (normalt 2,5 %)

Skevad horisontalkurva: 2,5–5,5 %

Cykelbanor

≤ 2,5 %

Kombinerade gång- och cykelbanor

≤ 2 %

Gångbanor och andra gångytor

≤ 2 %

Tillgänglighetsanpassade ramper

Så nära 0% som möjligt och maximalt 2% tvärfall.

Vägslänter


innerslänt: ≥ 1:3

ytterslänt: ≥ 1:2

I tabellen nedan anges de godtagbara frihöjder som växtlighet minst ska uppfylla för respektive yta för att tillgodose dimensionerande trafikslags trafiksäkerhet och komfort. Om inte nedanstående krav kan uppfyllas måste en ny placering i längs- eller sidled undersökas.

Observera att små vertikala radier och specifika driftsrutiner kan påverka frihöjden ytterligare.

Tabell över utforming av frihöjder


Minsta frihöjd

Gångbanor och andra gångytor
(där det inte förekommer cykel- och ridtrafik)

2,5 meter

Cykelbanor och kombinerade gång-och cykelbanor

3,2 meter

Ridstigar

3,0 meter

Körbanor

Dimensioneras efter dimensionerande fordon, i enlighet med VGU Krav kapitel Allmänt samt Begrepp och Grundvärden. I normalfallet gäller dock minst 4,6 meter.

Fritt mått i höjdled vid olika trafikslag. Gångväg 2,5 meter, för cykelväg 3,2 meter och för motorfordonstrafik 4,6 meter.

Kommunens siktkrav följer kraven i VGU för linjeföring och korsningsutformning. Detta gäller såväl för motorfordonstrafik som för cykeltrafik. Dimensionerande trafiksituation, hastigheter, vertikala lutningar och omgivning påverkar alla kraven på fri sikt varför VGU:s handledning ska användas.

För fastighetsägare gäller följande krav för underhåll av växtlighet, byggnation av staket med mera för att tillgodose god sikt, se även kommunens webbplats för mer information.

Siktkrav vid korsning mot trottoar. 2,5 meter i längsled med en höjd på max 0,8 meter för häck eller dylikt.
Siktkrav i korsning mot annan gata med trottoar på ena sidan. Häck eller dylikt hålls max 0,8meter hög med 10 meter i längsled.
Siktkrav i korsning mot cykelväg. Häck eller dylikt får högst vara 0,8m högt 5meter in på cykelbana och 10 meter in på motorfordonstrafikerad gata.
Siktkrav i korsning cykelväg med cykelväg. Häck och dylikt hålls max 0,8meter högt 5 meter i längsled i varje riktning.

Här redovisas ett urval av de vanligast förekommande situationerna och vilka krav som gäller för just den situationen.

Övergångsställe och passager

Övergångsställen ses som en framkomlighetsåtgärd då fordonsförare har väjningsplikt och därmed skyldighet att släppa fram gående. Gångpassage däremot är en ordnad plats för gående att korsa gatan, men är inte reglerad som ett övergångsställe och fordonsförare har inte väjningsplikt.

  • Samtliga övergångsställen ska tillgänglighetsanpassas.
  • Nya övergångsställen ska hastighetssäkras. Om det anses som olämpligt med hastighetssäkring ska annan lösning för korsande gångtrafik väljas.
  • Kantstödet är den enda allmängiltiga lösningen för att personer med nedsatt synförmåga ska kunna identifiera gränsen mellan gång- och körbanan. Den ger även en riktningsanvisning över körbanan. Därför ska en vinkelrät övergång mot kantstödet eftersträvas.
  • För att personer med nedsatt synförmåga ska hitta till gångpassagen/övergångsstället ska det anordnas en markering vid fasad/gångbanans innerkant, till exempel i form av plattor och ledstråk/pollare.
  • Övergångsställe och passage ska utformas på samma sätt förutom vägmarkeringar och vägmärken som visar att det är ett övergångsställe.

Övergångställe och passage ska byggas enligt Växjö kommuns principritning

Cykelöverfart

Cykelöverfarter kräver lokal trafikföreskrift och ska hastighetssäkras och märkas ut med såväl vägmarkering som eget vägmärke. Dessa kombineras med fördel tillsammans med övergångsställen.

  • Cykelöverfarter är huvudprincipen vid passager för cykel över gata.
  • Cykelöverfarter ska sträva efter att ha ett bilavstånd (5 meter) mellan GC-vägen och gatan (korsning, rondell).
  • Upphöjd överfart ska göras enligt principritning.
  • Vid överstigande gatubredd på 8 meter ska gatan smalnas av vid överfarten alternativt refug.

Skyltning

  • Använd B8 i liten storlek, vinklad till cyklister på korsande cykelbana när cyklister inte ser ordinarie B8 för vägtrafiken
  • Montera A9 om hastigheten på aktuell sträcka är skyltad med 40 km/h eller högre
  • Vid kombinerat övergångsställe och cykelöverfart ska B3 monteras längst ned och B8 överst på samma stolpe
  • Se principritning.

Signalreglerad korsningspunkt

En signalreglerad korsning underlättar för cyklister och gångtrafikanter att korsa gatan/vägen och minskar generellt deras väntetid.

Längs med prioriterade huvudcykelstråk använder vi oss av systemet ”grön våg”. Det vill säga att det automatiskt blir grönt för gående och cyklister 3 sekunder före trafiksignalen visar grönt för bilar i samma riktning.

Gående och cyklister ska ges företräde före biltrafik.

Rondellyta

I rondellyta bör det finnas en hårdgjord uppställningsyta för service av växtlighet.

Kantsten

  • Kantsten i cirkulationsplatser ska vara av granit. Kantstenen gjuts fast i betong
  • Om cirkulationsplatsen har en överkörningsbar inre yta ska den yttre kantstenen vara fasad med visning 6 centimeter
  • Den inre kantstenen som avgränsar rondellen ska vara icke-fasad med kantstensvisning på minst 12–18 centimeter.

Ytterytor

  • I cirkulationsplatser där yttre kantsten ej finns, används fräst räffling som sidobegränsning.
  • I stadsmiljö används kantsten. Bakom plattorna ska det finnas ett motstöd i form av en hårdgjord yta på ca 50 centimeter. Plattorna ska vara nedsänkta så att högsta punkten är i nivå med omgivande asfalt.

Mittrefuger

  • Minsta avstånd mellan refugens kantsten och körbanans kantsten bör vara 3,5 meter med hänsyn till framkomlighet för stora fordon samt driftfordon.
  • Refugens djup ska vara minst 2 meter.
  • Refugen utförs även med en nollad del med två meters bredd, där det finns möjlighet/plats, för att underlätta för drift- och underhåll.

Vid snöröjning finns risk att vägsand/ -grus följer med och sedan smälter ner över hela växtbädden. Sanden riskerar i sin tur att kväva växterna. Växterna bör ur denna aspekt väljas med omsorg och tåla belastningen som kan uppstå. Om möjligt är det bäst att planera in en snöröjning där snön förläggs på annan plats.

Det räcker med att inloppet till magasinet ligger i anslutning till gatan. Själva magasinet skulle kunna förläggas en bit ifrån.

Som en återkommande skötselåtgärd kommer en urgrävning behövas med nyplanteringar till följd.

Regional huvudgata 1

40 millimeter m ABS 16 70/100 (kkv≤6) Alt: 40 millimeter ABT 16 70/100 (kkv≤6)
40 millimeter ABB 16 50/70
45 millimeter AG 22 100/150

80 milimeter obundet bärlager
470 milimeter förstärkningslager
Geotextil N3*

Regional huvudgata 2

40 millimeter ABT 16 70/100 (kkv≤6)
45 millimeter AG 22 70/100

80 milimeter obundet bärlager
420 milimeter förstärkningslager
Geotextil N3*

Cirkulationsplats/Bussficka

40 millimeter ABT 16 PMB 40/100-75 kkv≤6
Nätarmering Förbitumiserat fibernät brotthållfasthet >100 kN/m i längsled och tvärled
40 millimeter ABB 16 50/70
45 millimeter AG 22 100/150

80 milimeter obundet bärlager
470 milimeter förstärkningslager
Geotextil N3*

Industrigata

40 millimeter ABT 16 70/100
45 millimeter AG 22 100/150

80 milimeter obundet bärlager
470 milimeter förstärkningslager
Geotextil N3*

Lokalgata

32 millimeter ABT 11 70/100
45 millimeter AG 22 100/150

80 milimeter obundet bärlager
420 milimeter förstärkningslager
Geotextil N3*

Gång- och cykelväg

25 millimeter ABT 11 100/150
45 millimeter AG 22 100/150

80 milimeter obundet bärlager
250 milimeter förstärkningslager
Geotextil N3*

Gångbana (ej driftfordon)

40 millimeter ABT 11 100/150


Obundet lager bestäms i projektering beroende på användning.

*Geotextil används vid behov

  • Bredd på stödremsa ska vara 25 centimeter.
  • 0-8 i stödremsa. I anslutning till alla ytor som klipps eller slås minst en gång om året i tätbebyggda områden, övriga sträckor 0-18.

Generellt gäller att bullerskyddet ska placeras så nära ljudkällan som möjligt.

Bullerskyddsskärm

  • vindlaster.
  • ljusreflektioner.
  • uv-beständighet.
  • infästning.
  • slagtålighet.
  • drift och klotterskydd.
  • sikt i korsningspunkter och vid övriga öppningar i skärmen.
  • fågelinflygning.

Reflekterande skärmar

  • Skärmarna kan vara både ogenomsiktliga samt genomsiktliga. Viktigt att tänka på vid användning av transparenta material är risken för inflygning av fåglar.
  • Viktigt att tänka på är även materialets repning- och slagtålighet varpå rent glas inte bör användas.
  • Reflektioner är något att ha i åtanke då det lätt uppstår vid lågt solstånd.

Absorberande skärmar

I absorberande skärmar finns ofta en kärna av en bullerabsorbent.

Bullerskyddsvall

  • En princip kan vara att vallens lutning ställs brantare mot ljudkällan och flackare på dess motsatta sida.
  • Lutning.
  • Beklädnad.
  • Driftväg.
  • Avvattning.

Storlek

Alla nya vägmärken ska följa TSFS 2019:74 när det gäller placering, storlek på vägmärken, tilläggstavlor och andra anordningar för trafiken.

Tilläggstavlor ska ha samma bredd som huvudskylten.

Storlekar på gatunamnsskyltar ska vara 80/60 millimeter och dubbelsidiga.

Trafikportaler

Om inget annat anges skall portaler ha fackverkskonstruktion. Portalen skall vara dimensionerad för en skyltarea med en faktor ett.

Reflexer

Stopp-, hastighets-, väjnings-, övergångsställes-, huvudleds-, förbud mot trafik med motordrivet fordon-, infart förbjuden och trafikdelarskyltar ska vara högreflekterande. Övriga vägmärken ska vara normalreflekterande såvida det inte på samma stolpe också finns högreflekterande vägmärke. Sammanhängande skyltpaket ska alltid ha samma reflektionsgrad. Äldre vägmärken som har eller har fått en sämre reflektion ska samtidigt bytas ut till högreflekterande.

Stolpreflex (X10) ska användas på trafikdelarmärken (D2).

Märkning

På alla vägmärkesskyltar ska det på baksidan sättas en klisterdekal som anger tillverkningsår, tillverkare och reflexgrad på vägmärket.

Placering

Vägmärken placeras så att de uppfyller kraven på fri höjd. Det är viktigt att placering i höjd- och sidled ger optimal synlighet och läsbarhet.

Frihöjder. Vägmärken som placeras i ytor där trafikanter inte rör sig, till exempel mittrefuger, placeras normalt 1,7 meter ovan mark.

Vägmärke sätts enligt tabell och figurer nedan.

Tabellen visar mått i höjd- och sidled för placering av vägmärke

Placering

Höjd

Sidled

Utanför väg

1,0-2,0

0,3-4,0 m

Över gångbana

≥ 2,1 m

0,5-4,0 m

Över cykelbana

≥ 2,5 m

0,5-4,0 m

Figurerna visar placering av vägmärke i höjd- och sidled

Vägmarkeringarnas utformning och användning styrs av Trafikförordningen TrF (1998:1276), Vägmärkesförordningen VMF (2007:90) och Transportstyrelsens författningssamling TSFS (2010:171). Vid om- och nybyggnad ska frågor som berör vägmarkeringar samrådas med berörd personal på gata och trafik. Målning ska inte ske över betäckningar eller ventiler.

Material

All vägmarkering som inte är tillfällig skall utföras av friktionsmassa. Tillfällig vägmarkering ska utföras utan friktionsmassa. Vid längre projekt på ca 1-3 år ska kontakt tas med personal på gatudriften.

Vägmarkering i stensatta ytor markeras med vit sten.

Längsgående vägmarkering

Inom tätbebyggelse utförs längsgående vägmarkering normalt om vägen klassats som huvudled eller har mer än ett körfält i samma körriktning. Dessutom kan markering vara motiverad på del av gata, som har en ogynnsam linjeföring.

Mittlinje utförs ej om vägbredden understiger 6,5 meter. På alla gator och vägar är linjebredden för mittlinjer normalt 0,1 meter. Indelningen ska vara 3+3 på gator med hastighetsbegränsningen under 60 km/tim och 3+9 för vägar över 60 km/tim.

Körfältslinje som avgränsar avvikande körfält, eller särskilt reserverat körfält, utförs med dubblerad linjebredd (normalt 0,2 meter) samt indelningen 3+3 oavsett hastighet. Körfält reserverade för fordon i linjetrafik avskiljs generellt med heldragen dubblerad linje.

Kantlinje utförs på belagd väg avsedd för genomfartstrafik. Kantlinje utförs inte i tätortsmiljö om kantsten finns och belysningen är tillräcklig. Indelningen ska vara 1+2.

Spärrområden

Avstånd mellan snedstrecken är normalt 3 meter eller vid stora ytor 6 meter. Lutningen ska vara 1:2.

  • Fullständig utmärkning: Gator/vägar med 60 km/h och däröver, samt i vissa fall andra större huvudleder utanför centrum.
  • Förenklad markering: Övriga huvudleder främst i centrala delar, samt andra större gator där särskild markering behövs för att uppmärksammarefugen. Gäller särskilt breda refuger.
  • Ingen markering alls: Vid refuger i gatuanslutningar och andra platser med låga hastigheter. Gator med hastighetsbegränsning till 30 km/h eller lågfartsgata.
Visar utförande av vägmarkering vid spärrområden. Två stycken fullständiga markeringar och en förenklad.

Stopplinjer

Stopplinjer i signalkorsningar markeras två meter före signalstolpe. Undantag gäller stopplinje före signalstolpe för cykel.

Övergångsställe

Ett övergångsställe är vanligtvis 3,0 meter brett men kan variera mellan 2,5–4 meter beroende på gångtrafikmängder.

Cykelpassage och cykelöverfart

Dessa markeras ut med cykelmarkering M16 och för cykelöverfart även väjningslinje M14. Cykelpassager och -överfarter ska ha samma bredd som anslutande cykelbanor vilket innebär att markeringen alltså ligger utanför denna bredd.

Farthindermarkering

Markering för farthinder, M17, placeras i normalfallet innan ramp.

Markering på gång- och cykelbanor

Vägmarkering på gång- och cykelbanor kan göras hälften så stor som motsvarande markering på körbanor. Detta görs med fördel för att förtydliga att det är cykeltrafik som ska använda infrastrukturen.

Mittlinje utförs på dubbelriktad cykelbana med indelningen 1+3 och bredden 0,1 meter, om cykelbanan är minst 2,0 meter bred.

På gång- och cykelbana utförs spärrlinje mellan gång- och cykeldelen om totala bredden är minst 3,5 meter vid dubbelriktad cykeltrafik.

Vägvisningen ska följa och vara likformig med den vägvisningsstruktur som finns i dag. Vid all vägvisning ska nedanstående följas.

Montering av vägvisningsskyltar ska i första hand ske på fyrkantsstolpar. Dimensionering av stolpe och fundament sker utifrån beräkningar av vindlaster i förhållande till total skyltarea. Beräkningen ska ske enligt Transportstyrelsens normer.

Är stolpens dimension större än 60 millimeter och hastigheten på sträckan överstiger 60 km/h ska montering övervägas ske på slipbase.

Lokaliseringsmärken sätts vinkelrätt mot körbanan. Ingen extravinkling för att undvika bländning utförs.

Cykelvägvisning

Cykelvägvisning för huvudcykelstråken ska följa de riktlinjer som anges i kommunens cykelplan.

Visar tre förslag på kommunens standard på vägvisningsskyltar.

Vägvisning för gående

Vägvisning för gående sker primärt i Växjö centrum. Utanför centrum utnyttjas istället primärt cykelvägvisningen. Gångvägvisning på egen stolpe placeras utefter väletablerade gångstråk med skyltar i korsningar där vägval måste göras för att nå slutmålet. Om möjligt ska gångvägvisningen läggas utefter stråk som är tillgänglighetsanpassade.

Fasta hinder

Sten som hinder mot fordon får enbart användas om inga driftsfordon ska trafikera till exempel gångvägen. Sten går däremot att komplettera med pollare som ett längre hinder längs en väg med anslutande gångväg.

Mått

  • Avstånd mellan fasta hinder (såsom natursten) till pollare eller avstånd mellan pollare utförs med ett mellanrum om 1,5 meter, så att man vid löstagbar pollare får fritt mått om 3m i avseende för räddningsfordon och större driftsfordon.
  • Mellan fasta hinder på vägar och GC-vägar skall det fria måttet vara minst 2,5 meter eller om möjligt 4 meter.
  • Trafikskyltar, stolpar och likande skall om möjligt placeras med ett avstånd på minst 80 centimeter mellan vägbanekant och mitten på stolpe, eller med fritt mått mellan körbanekant och skyltens kant om minst 50 centimeter.
  • Fritt mått vid placering av cykelgrind/bom ska vara 1,5 meter.

Fundament

  • Om mer än två stycken trafikskyltar/vägmärken monteras på samma stolpe bör 70 kilo betongfundament användas oavsett i gräs- eller grusytor.
  • Fasta trafikskyltar/vägmärken och stolpar i grönytor monteras i betongfundament. Om god stabilitet kan möjligöras väljs 50 kilo betongfundament. Fundament i grönyta väljs med fördel till 70 kilo betongfundament för god stabilitet.
  • Fundament av plast; 60/520 millimeter, minst 3,5 kilo med vingar typ Greenpipe eller likvärdig får användas om god förankring kan tillses likt lättare fundament av betong.
  • Fundament för 60 millimeter rör skall hålla visning på 5 centimeter.

Kantsten

  • Betongkantsten: Ska vara 10 centimeter visning. Vid infarter ska vara infartssten med mjuk fasning och en höjd på 6-7 centimeter användas, 0,5 meter utanför infartslinjen.
  • Råkantsten: Ska vara 10 centimeter visning. Vid infarter ska det vara en fasning på stenen med en höjd på 6-7 centimeter, 0,5 meter utanför infartslinjen.

Krav Brobyggande TDOK 2016:0204 Version 3.0

  • Alla broar finns idag (2023) registrerade i BaTman. Där finns uppgifter om bland annat brotyp, byggår, tillåtet tryck, konstruktion, längd, fri höjd, fri bredd, material, grundläggning, besiktningsdatum och ritningar.
  • Bredd och höjd för broar dimensioneras av krav från trafiken och underhållsfordon.
  • Gång- och cykelbroar ska dimensioneras för servicefordon med totalvikten 7 ton.
  • Tunneln och dess till- och frånfarter ska utformas för att ge så bra sikt som möjligt.
  • Tunneln och dess intilliggande ytor ska belysas så att de upplevs trygga.
  • Väggar ska vara försedda med klotterskyddshinna.
  • Teknisk livslängd skall vara 80 år.
  • Alltid bärighetsberäkning samt A och B värde oavsett om bron ingår i ett gång- och cykelstråk.
  • Vid spännvidder över 20 meter ska man undvika att använda trä i stommen på vägbron. Betong och stål är att föredra.
  • Räcke minimum 1,4 meter.
  • Driftkalkyl ska göras på varje anläggning.
  • Inga buskar och träd placeras närmare än 3 meter från brokonstruktion.
  • Relationshandlingar viktigt vid färdigställande av bro.

Vägräcken ska vara rörräcke av modell FMK B1 eller likande. I centrum och specifika projekt ska de lackas i RAL 7024.

Räcken i park- och naturmiljö, se Räcke, handledare, stålkonstruktioner under Utrustning.

Övrig information

I de fall den Tekniska handboken inte ger tillräckliga förutsättningar för projekteringsuppdraget ska relevanta branschstandarder, handböcker och liknande användas för det aktuella teknikområdet.

Senast uppdaterad: 19 december 2023