Dagvattenanläggningar

Dagvattenhandboken, avsnitt utformning och dimensionering av dagvattenanläggningar finns beskrivna på denna sida. Vill man läsa dagvattenhandboken i sin helhet, se Dagvattenhandboken 2018 , 2 MB, öppnas i nytt fönster.

Anläggning för utjämning av dagvatten

Ett utjämningsmagasin görs lämpligen så stort som platsen tillåter. Anläggningen kan utformas för att ta emot dagvatten direkt när det börjar regna, det vill säga ett genomströmningsmagasin, eller som ett bräddningsmagasin som fylls upp vid en viss dämningsnivå i ledningsnätet.

Utjämningsmagasinen utformas i första hand som torra ytor som ställs under vatten endast då det regnar för att ge så låga skötselkostnader som möjligt.

Torra dammar utformas som nedsänkta gröna ytor. Det är en fördel om vattnet kan spridas på hela ytan. Det sänker flödeshastigheten och gynnar sedimentation av partikelbundna föroreningar. Det kan utformas som multifunktionella ytor där dagvattenhanteringen samsas med andra intressen som rekreation och promenadstråk med mera.

Torra dammar eller infiltrationsdammar möjlighet till ledning, fördröjning och delvis rening av dagvatten.

Dimensionering och utformning av torra dammar:

  • Dimensionering: Storleken en torr damm bör motsvara ca 0,5–8 % av den avrinnande hårdgjorda ytan för att nå en bra reningseffekt.
  • Släntlutning: Det rekommenderas svagt sluttande sidor ≥ 1:4.
  • Botten: För att gynna infiltration av dagvatten förses botten med ett genomsläppligt material. Botten dräneras för att få en stabil yta.
  • Vegetation: Tät gräsvegetation i slänterna och botten.
  • Utlopp: Strypt bottenutlopp/dike som förses med bräddmöjligheter.
  • Galler vid in – och utlopp: Se skiss på utformning av galler.

Underjordiska magasin

Underjordiska magasin är till exempel rörmagasin eller magasin byggda av betongelement.

Dimensionering och utformning av underjordiska magasin

  • Anläggningen ska vara inspekterbar i alla delar.
  • Anläggningen ska förses med brunnar så att spolning och inspektion möjliggörs.
  • Nivåmätare bör installeras.
  • Dagvattenanläggning under mark vid Lärkgatan enligt bild 8.
Dagvattenmagasin Lärkgatan Växjö

Bild 8: Dagvattenanläggning under mark vid Lärkgatan

En öppen damm dimensioneras för att ta emot ett medelregn i den första reglervolymen i dammen. Ett medelregn för Växjö motsvarar 7,3 millimeter. Medelregnets uppehållstid ska vara minst 12 timmar i dammen.

Dimensionering och utformning av öppna dammar

  • Flacka 1:6 och stabila slänter vid vattenbrynet och minst 0,5 meter in under vattenytan vid medelvattennivån.
  • Vattendjup vid dammkant vid medelvattennivå ska inte överstiga 0,2 meter.
  • Vattendjupet kan gärna variera, men bör vara minst en meter om man vill undvika igenväxning.
  • Inga stängsel om inte särskilda förutsättningar kräver det.
  • In- och utlopp ska vara lättåtkomliga och förses med stående (vertikalt) galler som inte går ända ner till botten.
  • Utlopp från dammen utformas strypta, dämda och med bräddmöjligheter.
  • Ingen tät duk i botten om platsens förutsättningar inte kräver det.
  • Anläggning utformas för rening i två steg, till exempel sedimentation och oljeavskiljning, biologisk rening eller filtrering.
  • Anläggning utformas med lättrensad första damm för grovsedimentering samt med avstängningsventil/slusslucka på inloppet och med bräddmöjlighet för förbiledning av höga flöden.
  • Uppehållstiden i anläggningen bör vara minst tolv timmar för att erhålla god reduktion av föroreningar.
  • Flack slänt eller ramp ska utföras på en del av anläggningen så att båt kan läggas i eller för att underlätta nedkörning av maskin.
  • Det ska finnas ytor för avvattning av bottensediment i direkt anslutning till anläggningen. Om det inte är möjligt ska en plan finnas för hur sediment hanteras vid tömning.

Bild 3: Skiss på utformning av galler vid in- och utlopp


Utformning av galler för in- och utlopp

Översilningsytor är en reningsanläggning som består av en fördelningsanordning, en låg lutande gräsyta och ett uppsamlingsdike eller ledning.

Bild 4: Principskiss för en översilningsyta. Källa: Utformning av översilningsytor för dagvatten. Peter Lindvall Lund Universitet

Principskiss för en översilningsyta. Källa Utformning av översilningsytor för dagvatten. Peter Lindvall Lund Universitet

Bild 4: Principskiss för en översilningsyta. Källa Utformning av översilningsytor för dagvatten. Peter Lindvall Lund Universitet

Bild 5: Översilningsyta i Kristianstad. Källa. Veg Tech AB.

Översilningsyta i Kristianstad. Källa. Veg Tech AB.

Bild 5: Översilningsyta i Kristianstad. Källa. Veg Tech AB.

  • Dimensionering: Storleken en översilningsyta bör motsvara ca 800–2500 m2 per avrinnande hårdgjorda yta.
  • Gräsytas lutning: Det rekommenderas svagt sluttande yta 2–5 %.
  • Botten: För att gynna infiltration av dagvatten förses botten med ett genomsläppligt material.
  • Vegetation: Tät gräsvegetation.
  • Fördelningsanordning. Om dagvattnet kommer direkt från en intilliggande hårdgjord yta rekommenderas att fördelningsanordningen utformas enligt nedanstående skiss.

Bild 6: Skiss över fördelningsanordningen vid översilningsytor

Bild 6: Skiss över fördelningsanordningen vid översilningsytor

Bild 6: Skiss över fördelningsanordningen vid översilningsytor

Svackdiken ger möjlighet till ledning, fördröjning och rening av det tillkommande dagvattnet från omgivande mark.

Dimensionering och utformning av svackdiken:

  • Dimensionering: Storleken av ett svackdike bör motsvara ca 3–12 % av den avrinnande hårdgjorda ytan.
  • Släntlutning: Svagt sluttande sidor ≥ 1:3.
  • Längslutning: 0,2–2 %.
  • Djupt: Minsta rekommenderade djup 0,5 meter.
  • Max hastighet: Den maximala vattenhastigheten blir ≤ 0,5 m/s.
  • Vegetation: Tät gräsvegetation i slänterna. Kan kompletteras med grövre material i dikesbotten.
  • Bräddavlopp: För att åstadkomma fördröjning av dagvatten bör bräddavloppet placeras över växtbädden mellan 0,2 – 0,3 meter. Minsta dimensionen är 200 millimeter.
  • Galler vid in – och utlopp: Se skiss på utformning av galler.

Bild 7: Skiss över ett svackdike. Källa Svenskt Vatten P110.

Skiss över ett svackdike. Källa Svenskt Vatten P110.

Bild 7: Skiss över ett svackdike. Källa Svenskt Vatten P110.

Skelettjordar anläggs ofta i kombination med trädplantering för att åstadkomma en bra miljö för trädtillväxt. Syftet kan även vara att fördröja dagvatten från vägar och parkeringsytor. Skelettjord består av en blandning av jord och makadam och där dagvattnet kan infiltreras via fördelningsledningar eller brunnar i anläggningen.

Dimensionering och utformning av skelettjord:

  • Dimensionering: Storleken av skelettjord bör motsvara ca 5–20 % av den avrinnande hårdgjorda ytan.
  • Porvolym: ca 25–30 %.
  • Luftbrunnar: För att gynna luftutbytte förses skelettjordar med luftbrunnar.
  • Botten: Svag lutning mot en brunn som leder överskottsvatten till en brunn. Botten luckras upp för att gynna infiltration av dagvatten.
  • För att gynna rening av dagvatten rekommenderas att blanda substratet med ca 8-12 % biokol.

Bild 9: Exempel på uppbyggnad av skelettjord (Örjan Ståls föredrag ”Träd och dagvatten” på Rörnätskonferensen i Malmö 1-2 april 2014).

Exempel på uppbyggnad av skelettjord (Örjan Ståls föredrag ”Träd och dagvatten” på Rörnätskonferensen i Malmö 1-2 april 2014).

Bild 9: Exempel på uppbyggnad av skelettjord (Örjan Ståls föredrag ”Träd och dagvatten” på Rörnätskonferensen i Malmö 1-2 april 2014).

En raingarden är en vegetationsbeklädd markbädd som kan vara upphöjd eller nedsänkt, och som är försedd med en fördröjnings/översvämningszon. Det blir en synlig vattenyta endast under korta perioder i samband med kraftiga regn. Överskottsvatten avleds via bräddavlopp till dagvattennätet.

Raingardens huvudsyftet är att ta hand om en ”first flush”, det vill säga de första och mest förorenade millimetrarna i ett regnförlopp. Därför rekommenderas att anlägga raingarden nära föroreningskällan såsom vägar och parkeringsytor.

Dimensionering och utformning av raingarden och biofilter

  • Dimensionering: Storleken av en raingarden bör motsvara ca 3–10 % av den avrinnande hårdgjorda ytan.
  • Växtval: Växter som klarar både perioder av torka och perioder av höga vattennivåer.
  • Substrat: Genomsläppligt substrat anses vara ett substrat med en hydrauliskkonduktivitet på 100–500 millimeter/timme. För att nå en bra reningseffekt bör substratet ha en katjonbyteskapacitet (CEC) på ca 20 cmol.
  • Inloppet: Innanför inloppet bör grövre material placeras för att undvika urspolning samt möjligheten för grovsedimentering av partiklar.
  • Bräddavlopp: Placeras mellan växtbädden mellan 0,2 – 0,3 meter. Minsta dimension är 200 millimeter.
  • Dränering: Vid dåliga infiltrationsmöjligheter i underlaget förses raingarden med dränering som kopplas direkt till bräddavloppet.
  • Tätskikt: Vid förekomst av förorenad mark eller vid närheten av en vattentäkt förses raingarden med ett tätskikt.
Senast uppdaterad: 3 februari 2023