Mark

För information om skötselklasser för Växjö kommuns grönytor. , 530 kB.

Gräsytor

Gräsfröblandning ska väljas utifrån ytans framtida användning och med hänsyn till markförhållanden. Val av färdig grästurf eller grässådd bör göras tidigt i projektet och utgå från förväntad grad av framtida slitage samt hur snabbt ytan behöver börja användas. I slänter där risk för erosion finns bör snabba och revbildande arter väljas.

Gräsytor bör luta minst 1%. För driftsmått se Landskap/Allmänna driftsmått.
För uppbyggnad av växtbädd, se principritningar.

Som standard kategoriseras gräsytor i

• Bruksgräsmatta: klippta gräsytor avsedda för vistelse, i park och grönområden
• Bruksgräsmatta i trafikmiljö: refuger, rondeller (salttålighet)
• Högvuxen gräsyta: gräsytor med mer extensiv användning och slås 1-2 gånger per år. Kan också väljas för gräsytor som en del av säsongen kommer användas som bruksgräsyta men inte hela säsongen.
• Äng: ytor som ska utveckla hög artrikedom, slås 1-2 gånger per år med uppsamling av gräset, fröbladnning anpassas utifrån biotopen

Bruksgräsmatta används också på bollplaner i parkmiljö, avseeda för mindre frekvent användning. Bokningsbara sportplaner i gräs ska ha specifik fröbalnding utifrån sport och användningsgrad, måste projektanpassas.

Frisrad av betongmarksten eller gatsten ska läggas runt belysningsstolpar och andra fundament placerade i bruksgräsmattor.

Följande blandning av arter ska användas för angivna gräsytekategorier:

Bruksgräsmatta

60% rödsvingel (mix av korta och långa utlöpare)
30% ängsgröe
10% engelskt rajgräs
t.ex. Villa Classic från Weibulls eller likvärdig. 3 kg/100 m2.

Bruksgräsmatta i trafikmiljöer

85% rödsvingel (mix av korta och långa utlöpare)
15% fårsvingel
t.ex. Siesta från Skånefrö eller likvärdig. 3 kg/100 m2. Ska anläggas på sandjordar med låg lerhalt, max 5%.

Högvuxen gräsyta i park- eller trafikmiljö

Gräsfröblandning motsvarande Vegtech vägren 6708. 300g/100 m2.
Vid utsådd för hand ska fröet blandas med sand. Efter sådd ska fröet myllas ytligt med kratta eller gallervält.
Ska anläggas på sandjordar med låg mull- och lerhalt, max 5% respektive 3%. Vid anläggning på branta slänter kan kokosmatta användas som erosionsskydd.
För snabbare etablering, över stora ytor, kan Siesta från Skånefrö eller likvärdigt, blandas in i förhållande per 100 m2: 200 gram Vägrensblandning + 1 kg Siesta.

Ängsytor

Vid anläggning av ängsytor ska valet av fröblandning vara nog anpassat till ståndorten. Jordprov ska tas om befintlig jord ska användas. Valet av fröblandning stäms av med leverantör. Frö insamlade från lokala frökällor ska väljas i första hand i syfte att bevara en genetisk variation.

För större ängsytor måste förutsättning för skötsel beaktas i tidigt skede. Möjlighet att drifta med större maskiner för slåtter och uppsamling utan hinder ska säkerställas.

Utsådd av ängsfrö för hand ska ske uppblandat med sand. Efter sådd ska fröet myllas ytligt med kratta eller gallervält.

Natursten

För god ytavrinning bör naturstensytor luta minst 1 % samt rekommendationer beroende på miljö och i sin tur dess separata kravspecifikation. Stentjocklek väljs i förhållande till trafikklass.

Vid föreskrifter av naturstensprodukter bör följande egenskaper preciseras för att tydligt ange vad som ingår i begreppet ”likvärdigt”: prestanda, storlek, utseende (till exempel färgblandningens sammansättning, kornstorlek, struktur, textur), funktion, kompatibilitet, kvalitet, driftkostnad, märkningar samt drift och underhållskrav.

Färg

Natursten utförs som standard av äldre sliten sten eller av granit i färgerna Bjärlöv grå eller Bohus grå i stadsmässigt prioriterade miljöer. Ljusare grå granit av exempelvis Portugisiskt eller Kinesiskt ursprung kan, efter överenskommelse med beställaren, väljas utanför stadsmässiga centrummiljöer såsom villakvarter och industrigator. När nya gator, ytor eller områden byggs skall de nya produkterna som byggs in väljas av samma typ/färg som den anslutande miljöns för att uppnå enhetlighet.

Ytbehandling

Ytbehandling av natursten ska normalt väljas efter platsens behov utifrån tillgänglighet, estetik och funktion. När nya gator, ytor eller områden byggs skall de nya produkterna som byggs in väljas av samma typ/ytbehandling som den anslutande miljöns för att uppnå enhetlighet.

Råkantsten

I trafikmiljö bör alltid kantsten av granit väljas. Råkantsten utförs av granit av sorten RV2 eller RF2 beroende på förutsättningar och krav, färgval enligt standard beroende på plats. Råkantstenen ska vara i hugget utförande. Om passage över råkantsten ska medges skall den sättas med en visning på 6-7 centimeter, annars 10 centimeters visning. I trafikmiljöer gjuts råkanten under och bakom i radier mot körbanan (specifikt i rondeller och korsningar).

Granithällar

Granithällar ska vara minst 100 millimeter tjocka, bredd enligt projektspecifikt önskemål, fallande längder. I centrum gäller 400 millimeter bredd, i fallande längder. Projektspecifika färger och bredder kan förekomma av begränsade sorter, men med fördel väljs färger enligt standard beroende på plats. Utförs normalt som flammad för att främja god tillgänglighet. Väljs på ytor med högre krav på tillgänglighet, estetik och stadsmässighet. Ytbehandling väljs projektspecifikt.

Smågatsten

Smågatsten av granit används som ytbeläggning där stadsmässighet och/eller om hastighetsdämpade åtgärder vill främjas. Hänsyn till försämrad tillgänglighet bör beaktas, ytor utan extra krav på tillgänglighet utförs med råhuggen granit och ytor med krav på tillgänglighet utförs flammad, färgval enligt standard beroende på plats. På ytor med bredd över 1.2 meter läggs smågatstenen normalt med bågsättning i smalare ytor sätts de genom radsättning i förband.

Storgatsten

Storgatsten av granit används som ytbeläggning där stadsmässighet och/eller om hastighetsdämpade åtgärder vill främjas. Storgatsten används med fördel i ytor i rondeller som ska var överkörningsbara. Hänsyn till försämrad tillgänglighet bör beaktas, ytor utan extra krav på tillgänglighet utförs med råhuggen granit och ytor med krav på tillgänglighet utförs flammad, färgval enligt standard beroende på plats, sätts i normalfallet genom radsättning.

Ytskiktet utförs med hänsyn till platsens ändamål. Om grövre struktur väljs som yta bör det göras med eftertanke och specifika ändamålskrav och tillgänglighet. Tjocklek och specifikation dimensioneras projektspecifikt.

Exempel på lämpliga betongplattor på trottoar är av naturgrå färg och av typen munksten i halvförband mot färdriktningen samt av följande dimensioner:
210x210 millimeter x tjocklek (minst 70 millimeter på trottoar och GC-vägar och minst 100 millimeter på körbanor eller korsande utfarter).

Stenmjöl används på ytor såsom aktivitetsplatser, lekplatser och gångvägar där man vill ha stumt markamaterial av naturtrogen karaktär. Beroende på tillgänglighetskrav väljs stenmjöl 0-4 millimeter eller 0-8 millimeter som fraktionsstorlek. Prioriterade gångstråk kring till exempel Växjösjön och i Linnéparken väljs 0-4 millimeter. Färg skall vara grå av lokal färgtyp.

Här följer olika typer av material som bör användas på lek- och aktivitetsplatser som fallunderlag. Tjocklek av fallunderlag skall följa aktuell standard, vanligtvis 400 millimeter. Omkringliggande sarger utförs minst med samma djup som fallunderlaget under marknivå för separering av material. Dränering ska finnas under fallskydd av flis, se vidare i principritning.

Val av fallunderlag skall alltid göras i samråd med förvaltningens lekplatsgrupp.

EU-sand

Kan med fördel uppföras med sarg av sten, trä eller betong eller avtrubbad/bockad cortén. Sargen kan vara nollad eller med visning beroende på plats och säkerhetskrav.

Gummi

Används på lekplatser med särskilda krav på tillgänglighet vid exempelvis utflyktslekplatser. Gummiytor omringas med minst 10 centimeter av stenmjöl 0-4 millimeter som stödkant. Färg på gummit väljs projektvis, vid val av gummi ska väljas så den påverkar människor och miljön så lite som möjligt enligt gällande kommunala och nationella miljökrav.

Hybridgräs

Väljs vid specifika platser där gräsbevuxna ytor vill främjas, men där större slitage uppstår.

Konstgräs

Väljs vid specifika platser där gräsbevuxna ytor vill efterliknas med hög tillgänglighet, och eller där större slitage uppstår och där inte gummi önskas, färg väljs projektvis. Utförandet måste säkerställa falldämpning även vid minusgrader. Konstgräs fylls antingen med sand eller gummi. Om det sistnämnda väljs så krävs särskild anordning för att fånga upp mikroplaster i dagvattnet.

Träflis

Väljs på lekplatser där naturliga element vill tillgodoses, går bra att använda under större lövfällande träd. Kring dessa ytor kan både träfliset direkt möta omkringliggande material eller omringas med sarg, valet görs projektspecifikt. Fraktion 5-35 millimeter. Beständigt lövträflis, ej björk, förordas.

Bakbar sand

Utförs där man vill främja kreativ lek genom att forma sanden till olika former. Materialet omringas med sarg som avskiljande skydd mot omgivningen. Sargen utförs med 50-200 millimeter visning mot omkringliggande mark. Alternativt kan sargens ovankant ligga i nivå med omgivande markyta medan sandytan ligger lägre, kan vara lämpligt där man vill kunna sopa tillbaka sand ner i sandytan av driftsynpunkt.

Gräs

Utförs i och kring lekplatser enligt kategorier för grönytor beroende på funktionskrav och ändamål. Godkänt som fallunderlag med maximal fallhöjd på 600 millimeter.

Stenmjöl och stenflis (makadam)

Utförs kring olika fallskyddsmaterial mot övriga stenmjölsytor och -gångar för att få sammanhängande och tillgängliga ytor. Stenmjöl är ofta ett lämpligt material vid aktivitetsutrustningar på utegym och liknande för att uppnå önskad stumhet. Om det finns aktivitetsutrustning i stenmjölsytor som kräver specifika fallunderlag och samtidigt en sammanhängande markyta eftersträvas kan makadam 2-4 millimeter med fördel kombineras med stenmjöl 0-4 millimeter eller 0-8 millimeter. Stenmjöl är godkänt som fallunderlag med maximal fallhöjd på 600 millimeter, färg skall vara grå av lokal färgtyp.

Murar ska anpassas till platsen. Murkrön bör utföras utan trappning av murkrön eller med större trappning som anpassas till platsen. Om mur ska användas som sittkant bör den vara ca 450 millimeter hög. Avslut av mur bör utföras genom att vinkla in muren så den möter den högre terrängen eller med lodräta avslut.

Muren ska beskrivas till läge, material, ytbehandling, höjdsättning och avslutning.

Specifik information om olika typer av murar

• Gabionmurar utförs med fyllnadssten av överdimensionerad storlek så de ej kan falla ur sin korg.
• L-stöd utförs dimensionerade för vägtrafik även på gångvägar (överdimensionerade för driftsfordons framkomlighet).
• Stenmurar utförs kallmurad med utseende och dimensioner projektvis. Uppförs så att stenar kilas och inte kan falla ur sin plats. Om möjligt ska utförande ske med större stenar så att inte vegetationspåväxt kan ske. I närheten av skolor och lekplatser skall stenmurar säkras så ingen kan fastna i hålrum eller riskerar att få sten över sig.

• Betongstensmurar utförs kallmurade, exempelvis av typ ”Brilliant” från S:T Eriks eller liknande.
• Granitmurar/blockstensmurar tförs projektvis och skall om möjligt följa färgval enligt information som finns under rubriken natursten.

Trappor ska anpassas till platsen. Normalt bör en trappa innehålla minst tre trappsteg vilket ökar tydligheten. Varje steg ska ha en tillräcklig höjd för att bli tydlig. Längre trappor bör delas upp med vilplan och helst med en höjd där man ser vilplanet nedanför trappan (max ca 8 steg). Stegets längd och höjd bör följa formeln 2 x steghöjden + steglängden är lika med 630 millimeter. Normal steghöjd är 150 millimeter och synlig steglängd minst 300 millimeter med en lutning av 10 millimeter. Trappstegen ska vara av samma höjd och djup i hela trappan.

Kontrastmarkering utförs på övre och nedre trappstege, placerad vid trappnosen. Kan vara heldragen eller prickad, mörk eller ljus men med en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS. Även hela trappsteg kan vara avvikande för att kontrastmarkera trappans början och slut.

Trappor med fler än tre steg ska förses med handledare. Ledstänger ska löpa oavbrutet samt ska gå förbi nedre och övre trappsteg 300 millimeter på båda sidor om trappan och vara greppvänliga. Ledstång bör sitta på 900 millimeter höjd.

Trappor kan utföras i olika material, normalt utförs de släta (men ej blanka) i betong eller flammade granit på synliga ytor, i naturpartier kan grövre granitytor tillåtas. Trappor kan även byggas i trä, men dessa vinterunderhålls ej och bör inte byggas i tätbebyggda bostadskvarter eller stadsmiljöer.

Beläggningen i rampen ska vara hård, jämn och halkfri. Rampen ska utformas så den är lätt att upptäcka. I vissa sammanhang kan markering före och efter rampen vara lämplig, och då ska den markeras med avvikande ljushetskontrast.

Vid höjdskillnad över 0,5 meter ska rampen delas i sektioner med vilplan mellan. Vilplan ska vara minst 2 meter långt. Vilplan får luta högst 1:50.

Övriga specifikationer gällande ramper

• Fri bredd ska vara minst 1500 millimeter.
• Ramper bör ha en maximal lutning 1:20 (vid behov godkänns lutning 1:12).
• Tvärlutning får vara maximalt 1:50.
• Ledstång ska finnas på både 900 millimeter och 700 millimeter höjd, dubbelsidigt.
• Vid höjdskillnad ska ett avåkningsskydd/kant finnas minst 40 millimeter högt.