Medborgarundersökning
2020-2021 reviderades kommunens transportplan som nu gäller fram till 2025. För att samla Växjöbors åsikter kring trygghet och säkerhet i trafiken genomfördes en enkätundersökning våren 2020 om hur invånarna upplever fyra olika platser i kommunen med olika utformning av trafikmiljön.
Dessutom gavs möjligheten till att peka ut och beskriva specifika platser som invånaren upplevde som otrygga och trafikosäkra på en synpunktskarta. Enkätundersökningen fick svar från 446 deltagare och 499 synpunkter lades på synpunktskartan. Av deltagarna som svarade på enkätundersökningen tyckte 80 procent att en förändring av gatuutformningen behövs för att öka trygghet och säkerhet.
Centrum
I centrums trafikmiljöer tyckte 46 procent att en cykelfartsgata skulle sänka bilars höga hastighet och samtidigt förbättra olika trafikanters beteenden med tydlig uppdelning av olika trafikanter. 32 procent vill inte att centrums trafikmiljöer ska förändras och 22 procent vill se fler gångfartsområden i centrum.
Handelsområden
I handelsområden, där det beskrivs som ”farligt”, ”obehagligt” och ”kaotiskt”, är fotgängare och cyklister idag tvingade att vistas i blandtrafik där separering av olika trafikslag saknas. Ett speciellt gång- och cykelnät som leder oskyddade trafikanter till butikens entré skulle, enligt 53 procent av deltagarna, bidra till mest säkerhet och trygghet. 41 procent vill se separata gång- och cykelvägar i handelsområdena och 6 procent vill att handelsområdena ska se ut som idag.
Bostadsområden
Hög hastighet för bilar är den största orsaken till otrygghet och osäkerhet i bostadsområden, där 35 procent tyckte att minskat körfält och 37 procent tycker att avstängning för genomtrafik skulle lugna ner trafiken i denna miljö. 28 procent tyckte att bostadområdena ska se ut som idag.
Skolor
Vid skolor tyckte 45 procent att ett bilfritt område på lämpligt avstånd och med förutsättningar för lämning och hämtning skulle förbättra tryggheten och säkerheten. Nuvarande situation beskrivs idag som till exempel ”galet”, ”kaos” och ”av hög stress.” 42 procent vill att skolområdena ska prioriteras för fotgängare och cyklister. 13 procent vill att skolområdena ska se ut som idag.
Synpunkter på en karta
På synpunktskartan lades de flesta negativa synpunkter till vid korsningar, rondeller, handelsområden, mötesplatser och idrottsplatser. Majoriteten (57 procent) av synpunkterna handlar om trafiksäkerhet med 14 procent som handlar om korsningar och 6 procent om sikt, skyltning/markering, tillgänglighet samt drift och underhåll. Bilden visar koncentrationer (”hot spots”) av synpunkter i Växjö stad.
De faktorerna som bidrar mest till otrygghet och osäkerhet i trafiken enligt båda enkäten och synpunktskartan är följande:
- Hög hastighet på bilar är en viktig orsak i tre av fyra trafikmiljöer, och på synpunktskartan är hastighet den vanligaste faktorn.
- Blandtrafik: speciellt i centrum och handelsområden med intensiv biltrafik samt korsningar och rondeller där det kan skapas konflikter mellan olika trafikanter.
- Beteende/kunskap: handlar mest om hur folk följer (eller inte följer) trafikregler (till exempel högerregeln) och hur samspelet sker vid korsningar och rondeller samt på gågator som Storgatan. Skillnad på hastighet mellan olika trafikanter spelar en stor roll.
- Avsaknad av gång- och cykelinfrastruktur: brist på tillgänglighet till samhällsservice, sport, mötesplatser, skolor och kollektivtrafik identifierats som en stor fråga enligt synpunktskartan, detsamma gäller för skolor och handelsplatser enligt enkätundersökningen. Detta gäller i både Växjö stad och för kommunens andra orter.
Ett övergripande problem i alla områden är att trafiksystemet kan skapa bilberoende på grund av otrygga vägar och avsaknaden av gång- och cykelinfrastruktur vid till exempel skolor, på mindre orter och på landsbygden. Detta innebär att fler kan känna sig ”tvungna” att köra bil och trafikflödet ökar, som ytterligare förstärker problemet.
För att främja hållbart resande och öka färdmedelsandelen för gående, cykel och kollektivtrafik behöver gatuutformningen förändras, både i framtidsplanering (till exempel detaljplaner) men också i befintliga miljöer för att prioritera trygghet och säkerhet. Nästa steg blev att koppla ihop kunskapen från undersökningen med andra dokument för att identifiera och prioritera lämpliga åtgärder och strategier i transportplanen samt att fånga barnens åsikter i en likadan undersökning.