Eldningsförbud i Kronobergs län

Eldningsförbud gäller i hela Kronobergs län från den 12 juni klockan 8.00 och tills vidare.

Stäng meddelande

Medborgarundersökning

Under 2020 och 2021 reviderar tekniska förvaltningen kommunens transportplan som sen ska gälla fram till 2025. För att samla Växjöbors åsikter kring trygghet och säkerhet i trafiken genomfördes en enkätundersökning i april-maj 2020 om hur medborgarna upplever fyra olika platser i kommunen med olika utformning av trafikmiljön.

Dessutom gavs möjligheten till att peka ut och beskriva specifika platser som medborgaren upplever är otrygga och trafikosäkra på en synpunktskarta. Enkätundersökningen fick svar från 446 deltagare och 499 synpunkter lades på synpunktskartan. Av deltagarna som svarade på enkätundersökningen tyckte 80 procent att en förändring av gatuutformningen behövs för att öka trygghet och säkerhet.

Centrum

I centrums trafikmiljöer tyckte de flesta att en cykelfartsgata skulle sänka bilars höga hastighet och samtidigt förbättra olika trafikanters beteenden med tydlig uppdelning av olika trafikanter.

Bild på centrum

Bild 1: Som idag, 32 procent Bild 2: Cykelfartsgata, 46 procent Bild 3: Gångfartsområde, 22 procent

Handelsområden

I handelsområden, där det beskrivs som ”farligt”, ”obehagligt” och ”kaotiskt”, är fotgängare och cyklister idag tvingade att vistas i blandtrafik där separering av olika trafikslag saknas. Ett speciellt gång- och cykelnät som leder oskyddade trafikanter till butikens entré skulle, enligt 53 procent av deltagarna, bidra till mest säkerhet och trygghet.

Bild på handelsområde

Bild 1: Som idag, 6 procent Bild 2: Separerad gång- och cykelväg, 41 procent, Bild 3: Egna gång- och cykelvägar, 53 procent

Bostadsområden

Hög hastighet för bilar är den största orsaken till otrygghet och osäkerhet i bostadsområden, där lika många tyckte att antingen minskat körfält eller avstängning för genomtrafik skulle lugna ner trafiken i denna miljö.

Bild på bostadspområde

Bild 1: Som idag, 28 procent Bild 2: Minskat körfält, 35 procent Bild 3: Avstängd för genomtrafik, 37 procent

Skolor

Vid skolor tyckte 45 procent att ett bilfritt område på lämpligt avstånd och med förutsättningar för lämning och hämtning skulle förbättra tryggheten och säkerheten. Nuvarande situation beskrivs idag som t.ex. ”galet”, ”kaos” och ”av hög stress.”

Bild på skolmiljö

Bild 1: Som idag,13 procent Bild 2: Prio fotgängare/cyklister, 42 % Bild 3: Bilfritt 300m, 45 procent

Synpunkter på en karta

På synpunktskartan lades de flesta negativa synpunkter till vid korsningar, rondeller, handelsområden, mötesplatser och idrottsplatser. Majoriteten (57 procent) av synpunkterna handlar om trafiksäkerhet med 14 procent som handlar om korsningar och 6 procent om sikt, skyltning/markering, tillgänglighet samt drift och underhåll.

Bilden nedan visar koncentrationer (”hot spots”) av synpunkter i Växjö stad.

Bild på en karta som visar koncentrationer (”hot spots”) av synpunkter i Växjö stad.

De faktorerna som bidrar mest till otrygghet och osäkerhet i trafiken enligt båda enkäten och synpunktskartan är följande:

  • Hög hastighet på bilar är en viktig orsak i tre av fyra trafikmiljöer, och på synpunktskartan är hastighet den vanligaste faktorn.
  • Blandtrafik: speciellt i centrum och handelsområden med intensiv biltrafik samt korsningar och rondeller där det kan skapas konflikter mellan olika trafikanter.
  • Beteende/kunskap: handlar mest om hur folk följer (eller inte följer) trafikregler (till exempel högerregeln) och hur samspelet sker vid korsningar och rondeller samt på gågator som Storgatan. Skillnad på hastighet mellan olika trafikanter spelar en stor roll.
  • Avsaknad av GC-infrastruktur: brist på tillgänglighet till samhällsservice, sport, mötesplatser, skolor och kollektivtrafik identifierats som en stor fråga enligt synpunktskartan, detsamma gäller för skolor och handelsplatser enligt enkätundersökningen. Detta gäller i både Växjö stad och för kommunens andra orter.

Ett övergripande problem i alla områden är att trafiksystemet kan skapa bilberoende på grund av otrygga vägar och avsaknaden av GC-infrastruktur vid till exempel skolor, på mindre orter och på landsbygden. Detta innebär att fler kan känna sig ”tvungna” att köra bil och trafikflödet ökar, som ytterligare förstärker problemet.

För att främja hållbart resande och öka färdmedelsandelen för gående, cykel och kollektivtrafik behöver gatuutformningen förändras, både i framtidsplanering (till exempel detaljplaner) men också i befintliga miljöer för att prioritera trygghet och säkerhet. Nästa steg är att koppla ihop kunskapen från undersökningen med andra dokument för att identifiera och prioritera lämpliga åtgärder och strategier i transportplanen samt att fånga barnens åsikter i en likadan undersökning med hjälp av utbildningsförvaltningen.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 8 juni 2021
Trafik och stadsplanering